Ersättning

För att vi ska kunna betala ut ersättning till dig, fortsätter du att fylla i och skicka in dina tidrapporter. 

Har du anmält bankkonto?
Om du inte redan anmält vilket konto du vill att ersättningen betalas ut till, är det hög tid att göra det nu. Anmäl konto hos Swedbank här.

Börjar du jobba under tiden som du får ersättning, ska du informera oss om det genom att skicka in anställningsavtalet för det jobbet till oss.

Om du har haft jobb under ersättningsperioden och blir arbetslös igen, ska du skicka in arbetsgivarintyg för tiden du har jobbat. Vi behöver intyget för att kunna beräkna om du har rätt till en ny ersättningsperiod när din nuvarande period tar slut. Har du haft flera olika anställningar behöver vi ett intyg för varje anställning.

Det är viktigt att du aktivitetsrapporterar till Arbetsförmedlingen under tiden du är arbetslös. Det gör du mellan den 1:a och den 14:e varje månad.

Aktivitetsrapportera här.

Är du företagare och arbetslös får det inte pågå någon verksamhet i företaget om du ska ha rätt till ersättning. Alternativt kan du ha rätt till ersättning om du inte längre äger eller har något inflytande över verksamheten och inte heller arbetar i företaget.

• När du söker ersättning tittar vi på anledningen till att det inte pågår någon verksamhet i företaget. Om det visar sig att du frivilligt lagt ner eller tagit tillfälligt uppehåll i verksamheten, riskerar du att bli avstängd från ersättning under 45 ersättningsdagar.
• Exempel på anledningar vi kan godkänna kan vara om företaget inte ger en rimlig försörjning eller att det finns medicinska skäl till varför du inte kan bedriva verksamheten vidare.

Godkänd bisyssla?
Bedömer vi att arbetet du utför i ditt företag kan räknas som en bisyssla, finns möjligheten för dig att fortsätta jobba i företaget och samtidigt få ersättning.

Vanligtvis kan du inte få någon ersättning från oss samtidigt som du studerar, men det finns vissa undantag. För att veta om du kan studera med ersättning måste du ansöka om att få dina studier godkända av oss innan du börjar studera.

Har du fått jobb i ett annat land inom EU/EES eller i Schweiz, är det viktigt att du tar reda på var du ska vara arbetslöshetsförsäkrad innan du påbörjar anställningen.

I de allra flesta fall ska du tillhöra det nya landets försäkring. I så fall ska du avsluta ditt medlemskap hos oss. För att vara säker på att det blir rätt vill vi att du hör av dig till oss innan du avslutar ditt medlemskap.

För att du ska få rätt ersättning, måste du alltid informera oss om förändringar som kan komma att påverka din ersättning.

Läs om när du ska meddela oss förändringar.

Du som är vårdnadshavare för barn under 18 år får automatiskt 150 ersättningdagar till efter 300 ersättningsdagar. Det betyder att du kan få totalt 450 ersättningsdagar inom en och samma period.

Har du arbetat samtidigt som du fått ersättning från oss, tittar vi på om du uppfyller ett nytt arbetsvillkor. Gör du det har du möjlighet att få en ny ersättningsperiod. Du uppfyller ett nytt arbetsvillkor om du under de senaste tolv månaderna har:

• arbetat i minst sex kalendermånader och minst 60 timmar varje månad som du har arbetat
         eller
• arbetat i minst 420 timmar under sex kalendermånader i följd och minst 40 timmar varje månad som du har arbetat.

När vi beräknar arbetsvillkoret kan vi i vissa fall ta med arbete som ligger längre bakåt i tiden än tolv månader. Vi kan även ta med upp till två månader med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt, om det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret.

Detta räknas också som arbete:

• Betald semester med bibehållen lön
• Ledighet som arbetsgivaren betalar (dock inte sjuklön)
• Avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd
• Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)
• Anställning inom Samhall
• Anställning med lönebidrag
• Nystartsjobb

Har du inte arbetat under ersättningsperioden ska du kontakta Arbetsförmedlingen när dina ersättningsdagar är slut. Detsamma gäller för dig som arbetat men inte tillräckligt för att uppfylla ett nytt arbetsvillkor. Arbetsförmedlingen ger dig mer information om vilken hjälp du kan få då.

Arbetsförmedlingen kan anvisa dig en plats inom jobb- och utvecklingsgarantin - ett så kallat arbetsmarknadspolitiskt program. När du deltar i ett sådant program får du aktivitetsstöd som betalas ut av Försäkringskassan. Vi på a-kassan skickar uppgifter om din ersättningsnivå till Försäkringskassan, för att de ska kunna fatta beslut om nivån på ditt aktivitetsstöd.

Läs mer om hur aktivitetsstödet fungerar på forsakringskassan.se.

Fortsätt vara medlem hos oss även under tiden som du deltar i program. På så sätt riskerar du inte en sänkning av nivån på ersättningen från a-kassan.

Deltar du i ett program och får aktivitetsstöd från Försäkringskassan, behöver du inte skicka in några tidrapporter till oss. Om du påbörjar programmet mitt i en vecka, fyller du i Kan inte ta arbete på tidrapporten de dagar du får aktivitetsstöd från Försäkringskassan den veckan.

Om du har en fastställd arbetstid samtidigt som du söker ersättning från oss, fyller du i anställningens omfattning i procent högst upp på tidrapporten.

• Har du fastställd arbetstid fyller du i anställningens omfattning i procent - det vill säga inte antalet timmar du har arbetat.
  Fyll i allt arbete oavsett om du arbetat på en vardag eller på helgen. Fyll även i nattarbete och jourarbete.
• Om du arbetar extra utöver den fastställda arbetstiden, fyller du i både anställningens omfattning plus de extra timmarna.
• Har du ett varierande schema och till exempel arbetar heltid en vecka och är ledig en vecka? Då fyller du ändå i anställningens omfattning varje vecka.
• Stämmer din arbetsgivare av mertid eller fyllnadstid i efterhand? Då fyller du ändå i anställningens omfattning i procent. När du senare vet hur många mertids- eller fyllnadstimmar du får betalt för meddelar du oss det.
• Blir du sjuk eller tar ut föräldrapenning fyller du i anställningens omfattning och kryssar även i Sjuk/VAB/Föräldrapenning. Kontakta oss om det blir fel i förhållande till ditt schema.
• Har du betald semester från din anställning fyller du i alternativet Semester. Du fyller alltid i semester som hela dagar eller hela veckor. Har du semester under en längre period och det finns arbetslösa dagar mellan semesterdagarna inne i perioden, räknas även de arbetslösa dagarna som semester. Det innebär att du ska fylla i semester alla dagar för hela den perioden.

Har du en timanställning fyller du i alla timmar du arbetat, det vill säga även timmar du arbetat helg och natt. Detta gäller även timmar som du arbetat jour och/eller har sovande jour.

Arbetar du på uppdrag måste vi först avgöra om dina uppdrag mest liknar en anställningar eller om det istället rör sig om eget företag. Beroende på vad vi kommer fram till, kan din rätt till ersättning se olika ut. Därför är det viktigt att du hör av dig till oss om du arbetar på uppdrag.

Är du arbetslös hela veckan, väljer du alternativet Arbetslös under rubriken Markera hela veckan som. Den rubriken hittar du överst på tidrapporten.

Om du är avstängd från ersättning på grund av att du själv sagt upp dig från ditt arbete, ska du ändå fortsätta fylla i och skicka in dina tidrapporter. På så sätt räknas dina avstängningsdagar av från din ersättningsperiod.

Förändras omfattningen på din anställning mitt i en vecka, ska du räkna ut hur många timmar du har arbetat istället för att ange omfattningen i procent. Har du exempelvis arbetat deltid på 50 procent måndag till och med onsdag och sedan börjat arbeta 75 procent torsdag och fredag, ser uträkningen ut så här:

50 procent arbete = 4 timmar per dag måndag till onsdag
75 procent arbete = 6 timmar per dag torsdag och fredag

Om du inte har arbetar eller gjort något annat på lördagen och söndagen, fyller du i Arbetslös de dagarna.

Ska du påbörja en helt ny ersättningsperiod, fyller du i och skickar in tidrapporten för din första arbetslösa vecka så fort den veckan har passerat. Vi behöver den första tidrapporten för att kunna fatta beslut om din ersättning.

Anställningens omfattning
Överst på tidrapporten finns ett fält för att fylla i anställningens omfattning i procent. Det fyller du bara i om du har en anställning som pågår hela veckan. Annars lämnar du fältet tomt.

Exempel: Hade du en heltidsanställning som avslutades på onsdagen, lämnar du fältet för anställningens omfattning tomt. Fyll istället i att du arbetade 8 timmar måndag, tisdag och onsdag och att du var arbetslös resten av veckan.

Exempel: Var du arbetslös hela veckan lämnar du fältet för anställningens omfattning tomt. Fyll Istället i att du var arbetslös hela veckan.

Har du ett förtroendeuppdrag som enligt lag ger rätt till ledighet från jobbet, räknas det uppdraget som arbete och ska därför fyllas i som Arbete på tidrapporten. Följande förtroendeuppdrag räknas som arbete:

• nämndeman
• riksdagsledamot
• förtroendevald i kommun och landsting
• fackligt förtroendevalda och skyddsombud

Andra typer av förtroendeuppdrag fyller du inte i som arbetad tid. Om uppdraget däremot gör att du är förhindrad att söka och ta arbete fyller du i Kan inte ta arbete.

Är du föräldraledig fyller du i Sjuk/VAB/Föräldrapenning och anger omfattning för den eller de dagar det gäller. Fyll i alla veckans dagar som du får föräldrapenning från Försäkringskassan - även lördag och söndag. Det behöver du göra för att våra uppgifter ska stämma överens med de uppgifter vi får om dig från Försäkringskassan.

Har du en hobby som exempelvis någon form av hantverk, konstnärlig verksamhet eller annan fritidssysselsättning påverkar det vanligtvis inte din ersättning. Det vill säga att du inte behöver fylla i något som rör din hobbyverksamhet när du tidrapporterar.

Om du däremot tillverkar något som du säljer fyller du i det som Arbete. Du har inte heller rätt att få ersättning från a-kassan om du gör avdrag i självdeklarationen för material och omkostnader i samband med verksamheten. Undantaget från denna regel är om du fått beslut från oss om att din hobby är en godkänd bisyssla.

Kontakta oss om du har en hobby så att vi kan gå igenom vad som gäller för just dig.

Arbetar du ideellt i en förening utan vinstintresse, kan du göra det och samtidigt få ersättning från oss.

Om det ideella arbetet däremot hindrar dig från att ta annat arbete, måste du fylla i Kan inte ta arbete för dagar det gäller.

Får du lön för det ideella arbetet ska du fylla i Arbete för de timmar du får betalt.

Om du har en anställning där det ingår betald jourtid ska du fylla i all jourtid som Arbete. Du fyller i det antal timmar du arbetat per dygn oavsett om det är vardag, helg eller sovande jour.

Jobbar du exempelvis 22-06 fredag till lördag fyller du i 2 timmar på fredagen och 6 timmar på lördagen. Har du arbetat jour mer än 15,5 timmar under ett och samma dygn, fyller du i resterande tid på en annan dag i samma vecka.

Med konstnärligt menas arbete som musiker, sångare, skådespelare eller annat artistiskt arbete. För att räkna ut hur många timmar du ska fylla i att du arbetat per dag, ska du dividera bruttolönen för den dagen med 210 kronor. 210 kronor är ett schabloniserat timlönebelopp.

Om uträkningen visar att du utfört mer än 40 timmars konstnärligt arbete under en och samma vecka, för du över de överskjutande timmarna till tidrapporten för veckan efter.

Ett räkneexempel
Under en och samma vecka har du gjort två framträdanden och sammanlagt fått 2 600 kronor i bruttogage. 2 600 kronor/210 kronor = 12,4 timmar. Du avrundar alltid till närmaste hel- eller halvtimme. I det här exemplet betyder det att du fyller i 12 timmar på tidrapporten för dessa båda framträdanden.

Observera
Om inkomsten för en dags konstnärligt arbete är mindre än 1 680 kronor, fyller du istället i tiden du faktiskt arbetade.

Tid som du får lönegaranti räknar vi på samma sätt som tid du har arbetat. Det innebär att du fyller i Arbete på dina tidrapporter under tiden du får utbetalning via lönegarantin.

Får du ett nytt jobb och börjar arbeta mitt i veckan, fyller du i antal arbetade timmar från och med din första anställningsdag. Fyll i Kan inte ta arbete på lördag och söndag, så att vi betalar ut rätt ersättning till dig.

Om du däremot arbetar på helgen den veckan, fyller du i Arbete även lördag och söndag. Är din första anställningsdag en röd dag fyller du i Arbete även den dagen.

Läs mer om arbete med fastställd arbetstid/deltidsarbete

Om du inte har kunnat ta arbete på grund av att du exempelvis varit bortrest, fyller du i Kan inte ta arbete för dagarna som det gäller.

Alternativet Semester fyller du endast i om du får ersättning från oss i kombination med en deltidsanställning som du tar semester ifrån. Läs mer om det här.

Vid längre ledighet
Är du ledig under en längre period och därför inte längre är inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, måste du skriva in dig hos dem på nytt när du vill och kan ta arbete igen. För att kunna fortsätta på din ersättningsperiod måste du även skicka in ett intyg till oss där du skriver att du har tagit paus ersättning på grund av semester.

Om du varit för sjuk för att söka eller ta arbete, väljer du alternativet Sjuk/VAB/Föräldrapenning för tiden som det gäller.

Om du ansökt om sjukpenning från Försäkringskassan fyller du också i Sjuk/VAB/Föräldrapenning.

Har du ansökt om eller får sjukersättning är viktigt att du kontaktar oss eftersom det då är särskilda regler som gäller.

Åker du exempelvis till ett annat land på semester eller för att hälsa på familjen eller om du studerar utomlands, har du inte rätt till ersättning från oss. Då fyller du i Kan inte ta arbete.

Om du varit arbetslös på heltid i minst fyra veckor, kan du i vissa fall få ersättning från a-kassan under tiden som du söker arbete i ett annat EU/EES-land. Då måste du ansöka om att få göra det innan du reser.

Om du har fyllt i fel på en tidrapport kan du ändra i den genom att göra följande:

1. Logga in på Mina sidor.
2. Gå till Rapportera tid.
3. Klicka på veckan du vill ändra i och följ sedan instruktionerna.
4. Signera och skicka in tidrapporten på nytt.
5. Om ändringen innebär att du fått för lite ersättning, kommer vi att betala ut det som saknas till dig. Har du däremot fått för mycket ersättning, behöver du betala tillbaka den. I så fall kontaktar vi dig för att ta reda på vad som blivit fel och varför.