Villkor och regler

Ett medlemsvillkor innebär att du har varit medlem i en a-kassa under en sammanhängande tid av minst tolv månader.

TIllsammans med ett uppfyllt arbetsvillkor är ett medlemsvillkor förutsättningen för att du ska kunna ansöka om inkomstrelaterad ersättning (ersättning från a-kassan som grundar sig på den inkomst du haft under det senaste året).

Om du uppfyller ett arbetsvillkor men inte ett medlemsvillkor kan du ansöka om ersättning från den så kallade grundförsäkringen. Det kallas för grundersättning.

Läs mer om grundersättning.

Läs mer om arbetsvillkor. 

En av förutsättningarna för att du ska kunna få ersättning från a-kassan är att du uppfyller ett arbetsvillkor. Det gör du om du under de senaste tolv månaderna före arbetslösheten har:

• Förvärvsarbetat i minst sex kalendermånader. Alla sex månader måste innehålla minst 60 arbetade timmar

eller

• förvärvsarbetat i minst 420 timmar under sex sammanhängande kalendermånader och arbetat minst 40 timmar i varje månad.

Som förvärvsarbete räknas också tid med:

• Betald semester med bibehållen lönledighet som betalas av arbetsgivaren (men inte sjuklön).
• Avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd.
• Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA).
• Anställning inom Samhall.
• Anställning med lönebidrag.
• Nystartsjobb.
• Statlig lönegaranti vid konkurs.
• Förtroendeuppdrag.

Om det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret kan även upp till två månader med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt räknas in.

Ett arbete ska alltid styrkas med arbetsgivarintyg från din arbetsgivare. Det är din arbetade tid under de senaste 13 månaderna innan du blev arbetslös som ska styrkas.

Vi använder ditt arbetsgivarintyg som underlag för att bedöma om du kan få ersättning från oss och i så fall hur mycket.

På www.arbetsgivarintyg.nu begär du att din arbetsgivare fyller i ett arbetsgivarintyg. Arbetsgivarintyget fylls i för de senaste 13 månaderna du har arbetat. Har du haft flera anställningar behöver vi ett arbetsgivarintyg från varje enskild arbetsgivare. 

Arbetsgivarintyg skickas även till oss på begäran, till exempel när din anställning är avslutad eller löpande vid pågående deltidsanställning.

När vi räknar ut vilken ersättning du har rätt till vägs olika faktorer ihop. En av dessa faktorer kallas genomstnittlig arbetstid. Med det menas din genomsnittliga arbetstid per vecka före arbetslösheten.

Den genomsnittliga arbetstiden är det antal timmar per vecka som du får ersättning för om du är helt arbetslös. För dig som har ersättning enligt grundförsäkringen påverkar den genomsnittliga arbetstiden också din ersättning per dag.

Arbetsgivarintyget utgör grunden

Den genomsnittliga arbetstiden beräknas med hjälp av uppgifterna på ditt arbetsgivarintyg. Den motsvarar den genomsnittliga tid som du arbetat 13 månader före arbetslösheten. Tid med vissa socialförsäkringsförmåner, till exempel sjukpenning och föräldrapenning, kan läggas samman med arbetad tid när beräkningen görs.

I vissa fall kan tid före din arbetslöshet vara överhoppningsbar vilket betyder att månader som ligger längre än ett år tillbaka i tiden kan räknas med då den genomsnittliga arbetstiden fastställs.

Om du säger upp dig från ditt arbete på egen begäran eller på annat sätt orsakar att du blir uppsagd riskerar du att bli avstängd från ersättning i 45 ersättningsdagar.

Om vi bedömer att du haft giltig anledning till att säga upp dig blir du inte avstängd. Kontakta oss gärna innan du säger upp dig så kan vi berätta mer om vad som gäller just i ditt fall. 

Giltig anledning

För att giltig anledning ska finnas krävs starka skäl, till exempel att du inte fått ut din lön eller att arbetet varit olämpligt av hälsoskäl. Du måste ha försökt lösa problemen innan du slutade arbetet. Att sluta på egen begäran ska vara en sista utväg när allt annat har prövats.

Fyll i e-tjänsten "Frågor om varför du sagt upp dig från din anställning" på Mina sidor så att vi kan bedöma om du haft giltig anledning att säga upp dig.

Hälsoskäl

Om du slutar ditt arbete på grund av hälsoskäl ska de styrkas genom ett läkarintyg. Intyget ska vara utfärdat innan anställningen upphörde och det måste framgå att läkaren anser att arbetet är olämpligt för dig.

Möjligheterna till omplacering hos arbetsgivaren ska vara uttömda innan anställningen avslutas. Du måste visa att du framfört dina problem till arbetsgivaren så att denne kan försöka lösa dem.

Fyll i e-tjänsten "Frågor om varför du sagt upp dig från din anställning" på Mina sidor så att vi kan bedöma om du haft giltig anledning att säga upp dig. Bifoga även läkarintyg.

Misskötsel

Du kan även bli avstängd från ersättning om du blivit uppsagd på grund av att du misskött ditt arbete.

Tredje gången

Om du redan blivit avstängd två gånger på grund av att du har orsakat din arbetslöshet och gör det en tredje gång inom samma ersättningsperiod, upphör din rätt till ersättning. För att åter kunna få ersättning måste du uppfylla ett arbetsvillkor.

Viktigt att skicka in tidrapporter

För att avstängningsdagarna ska räknas av måste du vara anmäld på Arbetsförmedlingen och fylla i och skicka in tidrapporter till oss.

Det gör du på vår e-tjänst Mina sidor.

Vad du kan få i ersättning från oss beror bland annat på hur länge du varit medlem i a-kassan, hur mycket du arbetat samt vilken inkomst du haft.

En ersättningsperiod består av 300 ersättningsdagar. Har du barn under 18 år när din ersättningsperiod tar slut får du automatiskt 150 ersättningsdagar till.

Du kan som mest få ersättning för fem dagar per vecka, i genomsnitt 22 dagar per månad.

Inkomstbaserad ersättning

Har du varit medlem i en a-kassa i tolv månader uppfyller du medlemsvillkoret. Uppfyller du även arbetsvillkoret inom medlemstiden kan du få ersättning som grundar sig på den inkomst du hade innan arbetslösheten. Då kan du som mest få 1 200 kronor om dagen de 100 första ersättningsdagarna. Efter det kan du som mest få 1 000 kronor om dagen.

För att få den högsta ersättningen behöver du i genomsnitt ha tjänat 33 000 kronor eller mer i månaden innan du blev arbetslös.

Grundersättning

Om du uppfyller ett arbetsvillkor men inte medlemsvillkoret kan du beviljas en så kallad grundersättning. Detsamma gäller om du uppfyller medlemsvillkoret men inte arbetsvillkoret inom medlemstiden. För att kunna få grundersättning måste du ha fyllt 20 år.

Om du arbetat i genomsnitt 40 timmar per vecka i tolv månader är den högsta grundersättningen 510 kronor per dag. Beloppet minskar proportionerligt om du arbetat färre än tolv månader eller om du arbetat deltid.

En ersättningsperiod består av 300 ersättningsdagar. Har du barn under 18 år när din ersättningsperiod tar slut får du ytterligare 150 ersättningsdagar.

Du kan som mest få ersättning för fem dagar per kalendervecka, i genomsnitt 22 dagar per månad.

Karens

Varje ny ersättningsperiod inleds alltid med sex karensdagar. Det innebär att du inte får någon ersättning de sex första arbetslösa dagarna. Högst fem karensdagar kan räknas av per vecka. Är du arbetslös på heltid dras 5 dagar den första veckan och 1 dag den andra veckan.

När karensen är avklarad får du din första ersättningsdag och det är först då vi börjar räkna av dagar från din ersättningsperiod.

Om du arbetat till och från under din arbetslöshet är det möjligt att du uppfyller ett nytt arbetsvillkor och kan få en ny ersättningsperiod när dina dagar är förbrukade. Vi utreder det när du har cirka 50 dagar kvar av din period.

Tillfälliga karensregler under 2022

På grund av coronapandemin gäller tillfälliga karensregler under 2022. Läs mer här.

Anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin

Om du inte uppfyller kraven för att få en ny period ska du prata med Arbetsförmedlingen så att de försöker att ordna en plats i jobb- och utvecklingsgarantin.

När du deltar i jobb- och utvecklingsgarantin eller i något annat arbetsmarknadspolitiskt program får du aktivitetsstöd från Försäkringskassan.

Nivån på aktivitetsstödet motsvarar det du skulle fått i ersättning per dag från oss. Vi beräknar din ersättning per dag och skickar uppgiften till Försäkringskassan.

Varken fackförbundet Byggnads eller Målarna tillämpar tilläggsförsäkring.

Har du varit sjuk eller föräldraledig innan du blev arbetslös och inte fått ersättning från Försäkringskassan måste du själv intyga det. Vi behöver uppgiften för att kunna bedöma din rätt till ersättning.

Om du har varit sjuk utan ersättning behöver du skicka oss ett läkarintyg.

Vi får meddelande från Försäkringskassan om du har varit sjuk eller föräldraledig och fått ersättning från dem innan du blev arbetslös.

Har du fått ett avgångsvederlag ska det ingå i beräkningen av din ersättning och räknas då om till arbetad tid.

Skicka in avtalet om avgångsvederlag till oss tillsammans med arbetsgivarintyget så snart som möjligt. Då kan vi ge dig ett tydligare besked om vad som gäller för just dig och din ersättning.

Anmäl dig på Arbetsförmedlingen

Du kan inte få ersättning under tiden som avgångsvederlaget varar, men det är ändå viktigt att du anmäler dig på Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Det ska du göra för att skydda din sjukpenninggrundande inkomst (SGI).

Om du slutar ditt arbete på grund av att företaget går i konkurs fattar konkursförvaltaren beslut om rätt till statlig lönegaranti.

Om du omfattas av statlig lönegaranti och söker ersättning från oss på a-kassan måste du skicka en kopia på blanketten ”Beslut 16 § lönegarantilagen B1” till oss. Blanketten med beslutet får du från konkursförvaltaren eller från Länsstyrelsen.

Om du har problem med att få tag på ett arbetsgivarintyg från arbetsgivaren som gått i konkurs måste du vända dig till konkursförvaltaren.

Anmäl dig på Arbetsförmedlingen

Skulle du bli arbetslös efter en konkurs ska du anmäla dig på Arbetsförmedlingen den första dagen efter att din rätt till statlig lönegaranti upphört. Det är från den dagen du räknas som arbetslös. Skulle du enligt lagen om anställningsskydd, LAS, ha rätt till längre uppsägningstid än vad du får i statlig lönegaranti gäller den tid du har lönegaranti.

Även företagare kan omfattas

Om du varit företagare kan du också omfattas av den statliga lönegarantin om du inte varit majoritetsägare eller haft väsentligt inflytande över verksamheten i förhållande till övriga delägare. Det är konkursförvaltaren som avgör detta.

För att ha rätt till ersättning från oss på a-kassan ska du uppfylla ett arbetsvillkor inom de senaste tolv månaderna före arbetslösheten (kvalifikationstiden).

Den perioden kan i vissa fall förlängas om du av olika anledningar haft dagar då du inte kunnat arbeta (läs mer i listan nedan). Det kallas överhoppningsbar tid.

Högst fem år bakåt i tiden

Överhoppningsbar tid betyder att arbete som ligger längre tillbaka än tolv månader kan räknas in i arbetsvillkoret. Den överhoppningsbara tiden kan inte vara längre än fem år.

En kalendermånad kan bara vara överhoppningsbar om minst hälften av månaden består av överhoppningsbar tid. Har du arbetat så mycket att månaden kan räknas med i ett arbetsvillkor ingår den alltid i kvalifikationstiden oavsett vad du har gjort resten av tiden.

Som överhoppningsbar tid gäller:

• Styrkt sjukdom.
• Vård av barn som inte fyllt två år eller att du varit hemma med adoptivbarn i två år efter barnets ankomst till familjen.
• Vård av närstående med närståendepenningtid då du på uppdrag av socialnämnden tagit emot barn i ditt hem.
• Tid då du inte fått arbeta på grund av myndighetsbeslut enligt smittskyddslagen, livsmedelslagen eller föreskrifter med stöd i livsmedelslagen, utom hälsokontroll vid inresa eller avspärrning enligt smittskyddslagen.
• Tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall.
• Frihetsberövad på kriminalvårdens område.
• Avslutade heltidsstudier, studierna ska ha avslutats efter att du fyllt 25 år eller så ska du ha förvärvsarbetat på heltid i minst fem sammanhängande månader innan studierna.
• Militär utbildning som rekryt inom Försvarsmakten.
• Vistelse utomlands till följd av att du följt med din make, maka eller sambo vid hans eller hennes arbete i utlandet, men bara om arbetsgivaren har sitt säte i Sverige och lönen betalas ut från Sverige
• Arbete finansierat med särskilt anställningsstöd.
• Tid då du deltagit i etableringsinsatser för nyanlända invandrare
• Tid med föräldrapenning (om månaden inte ingår i ett arbetsvillkor).
• Tid då du inte arbetat på grund av tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt (om månaden inte ingår i ett arbetsvillkor).

Det spelar ingen roll om du har privat eller kommunal barnomsorg. Det går också bra om det exempelvis är far- eller morföräldrar som ansvarar för omsorgen. Det viktiga är att du med kort varsel kan ordna så någon kan ta hand om barnen när du får ett arbete.

För att ha rätt till ersättning från oss på a-kassan måste du, förutom att uppfylla arbetsvillkor och medlemsvillkor, stå till arbetsmarknadens förfogande minst 17 timmar per vecka.

Under den tiden får det inte finnas något som hindrar dig från att ta ett arbete som erbjuds. Du får inte heller begränsa din arbetsmöjlighet till endast vissa veckodagar eller tider på dagen.

Om du haft ett extraarbete vid sidan av ditt heltidsarbete innan arbetslösheten finns det möjlighet att få det godkänt av a-kassan. Det påverkar inte din ersättning.

Nedan kan du läsa mer om vilka villkor som gäller för att ditt extraarbete ska godkännas. Detta kan även gälla eget företag.

Arbete i tolv månader

För att ditt extraarbete ska kunna godkännas krävs att du har varit anställd och arbetat i extraarbetet i minst tolv månader samtidigt som du arbetade heltid i din huvudsyssla. Extraarbetet får inte hindra dig från att ta ett nytt heltidsarbete

Inkomstgräns

För att ett extraarbete i en anställning ska kunna godkännas får inkomsten från extraarbetet inte överstiga 3 060 kronor per vecka.

Skicka arbetsgivarintyg

För att vi ska kunna pröva om ditt extraarbete kan godkännas behöver vi få ett arbetsgivarintyg på extraarbetet. Begär ett arbetsgivarintyg via vår smidiga e-tjänst arbetsgivarintyg.nu eller tipsa din arbetsgivare om att använda tjänsten.

Ett godkänt extraarbete påverkar inte din ersättning

Om vi godkänner ditt extraarbete ska du inte fylla i extraarbetet på dina tidrapporter. Om extraarbetet inte godkänns ska det fyllas i på tidrapporterna och dras av från ersättningen.

Om du arbetar mer

Om du under arbetslösheten arbetar mer än tidigare i ditt extraarbete, måste du meddela det till oss. Ditt extraarbete upphör då att vara godkänt och du ska du fylla i alla arbetade timmar på dina tidrapporter.

Extraarbete i eget företag

Om du drivit ett eget företag, exempelvis ett jord- eller skogsbruk, vid sidan av ditt heltidsarbete finns det möjlighet att få företaget godkänt som extraarbete. Villkoren skiljer sig dock något från de som gäller för extraarbete som anställd. Läs mer om vad som gäller i avsnittet Företagare.

Länk till avsnittet Företagare

Meddela oss alla förändringar

Om du arbetar fler timmar, tjänar mer än tidigare eller något annat förändras i ditt extraarbete, måste du meddela oss så att vi kan bedöma om det påverkar din ersättning. Om du inte meddelar oss förändringar kan det resultera i felaktigt utbetalad ersättning och du kan bli återbetalningsskyldig.

Du som bedriver egen företagsverksamhet som du utför arbete i och har väsentligt inflytande över, anses som företagare.

Vem som anses vara företagare är kopplat till det skatterättsliga begreppet av verksamhet, som innebär att verksamheten bedrivs yrkesmässigt, självständigt och i vinstsyfte.

När är en företagare arbetslös?

Ersättning från a-kassan ska ge ekonomiskt stöd till dig som är ofrivilligt arbetslös. Ersättningen ska däremot inte vara inkomstutfyllnad i företag med dålig lönsamhet eller fungera som stöd för att bygga upp ett företag.

När du är företagare anses du som regel vara arbetslös när det inte längre bedrivs någon verksamhet i företaget, vare sig av dig eller av andra. Detsamma gäller om det är tillfälligt uppehåll i verksamheten, under förutsättning att varken du eller någon annan utför några som helst åtgärder i företaget under uppehållet. Om du överlåter ditt företag men arbetar kvar eller har kvar ditt inflytande i verksamheten, anses du fortfarande vara företagare och är därmed inte arbetslös.

När du söker ersättning är det vi på a-kassan som gör en samlad bedömning av om det bedrivs verksamhet eller inte i ditt företag.

Om du återupptar verksamheten har du inte längre rätt till ersättning. Har du fått ersättning under ett tillfälligt uppehåll och sedan återupptar verksamhet kan vi inte bevilja ersättning igen inom fem år från det att verksamheten återupptogs. Om företaget däremot upphör helt under dessa fem år, finns möjligheten att du har rätt till ersättning tidigare.

Beräkning av ersättningen

När vi beräknar ersättningen per dag för utgår vi ifrån den inkomst du haft i företaget. Vanligtvis tittar vi på företagets senaste slutliga skattebesked från Skatteverket. Om det är mer förmånligt för dig utgår vi istället ifrån ett genomsnitt av inkomsten från företaget för de två åren före det senaste slutliga skattebeskedet. Det förutsätter dock att företaget bedrivits under så lång tid.

Om det inte finns något slutligt skattebesked när du ansöker om ersättning räknar vi fram en preliminär genomsnittlig inkomst per dag i väntan på skattebeskedet. Har du haft ditt företag kortare tid än 24 månader kan vi i vissa fall utgå ifrån eventuell anställning du haft året innan företaget startades när vi beräknar din ersättning.

Företag som extraarbete

Om du drivit ett eget företag vid sidan av ett heltidsarbete under minst tolv månader finns det möjlighet att få företaget godkänt som ett extraarbete (bisyssla). Extraarbetet får dock inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsarbete. 

För att vi ska kunna pröva om ditt företag kan godkännas som extraarbete behöver du skicka in vissa intyg till oss. Hör av dig om det är aktuellt för dig.

Du får ett skriftligt beslut av oss om och när vi godkänner ditt extraarbete. I beslutet står det hur många timmar du får arbeta i ditt extraarbete. Du kan tjäna upp till 3 060 kronor per vecka utan att det påverkar din ersättning. Det som överstiger 3 060 kronor dras av från din ersättning.

Arbetar du fler timmar än vad som står i beslutet har du utökat ditt extraarbete. Då upphör det att vara ett godkänt extraarbete och du har inte längre rätt till ersättning. För att åter få rätt till ersättning måste du upphöra med verksamheten i företaget.

Kom ihåg att alltid meddela oss om förutsättningarna för ditt extraarbete förändras, så att vi kan bedöma om det påverkar din rätt till ersättning. Annars finns risken att du blir skyldig att betala tillbaka ersättning som du fått.

Företagare på deltid kombinerat med en deltidsanställning

Har du varit anställd på deltid och samtidigt bedrivit egen verksamhet kan du ha rätt till ersättning om du blir arbetslös från din deltidsanställning.

Det krävs då att:

• Du haft en anställning som omfattar minst 17 timmar per vecka och att du jämsides har arbetat i verksamheten under minst sex månader i en omfattning av högst tio timmar per vecka och
• att din inkomst inte varit högre än tre gånger den högsta ersättningen per dag per vecka, som för närvarande är 3 600 kronor per vecka.

När du tidrapporterar ska du ange tid som du arbetar i verksamheten som arbetad tid. Om verksamheten utökas under tiden du är arbetslös anses du vara företagare och har därmed inte rätt till fortsatt ersättning.

Uppdragstagare

Arbetar du på uppdrag måste vi göra en bedömning för att avgöra om dina uppdrag mest liknar tillfälliga anställningar, eller om de mer liknar egen verksamhet. Beroende på vad vi kommer fram till, kan din rätt till ersättning se olika ut. Därför är det viktigt att du hör av dig till oss om du arbetar på uppdrag.

Hobbyverksamhet

Har du ett fritidsintresse som du tycker är en hobby och som du har inkomster från? Enligt våra regler kan din hobby ses som näringsverksamhet, därför måste vi alltid utreda vad som gäller för dig.

Om vi gör bedömningen att din hobby är en näringsverksamhet betraktas du som företagare, vilket påverkar din rätt till ersättning från oss.

Kontakta oss om du har frågor kring hobbyverksamhet.

Vi behöver uppgifter

Vilka uppgifter vi behöver från just dig kan variera beroende på vilken form av företag du har haft och vad som har hänt med företaget. Kontakta oss om du behöver hjälp med att ta reda på vad som gäller för dig.

Tillfälliga regler för företagare

Till följd av coronapandemin gäller vissa tillfälliga regler för företagare. Läs mer om det här. 

Har du ett förtroendeuppdrag som enligt lag ger rätt till ledighet från jobbet? Tiden som du lägger ner på uppdraget betraktas som arbete.

Dessa förtroendeuppdrag ger rätt till ledighet:

• Nämndemän,
• riksdagsledamöter,
• förtroendevalda i kommuner och landsting,
• fackligt förtroendevalda och skyddsombud.

Om du har ett förtroendeuppdrag som räknas upp ovan kan uppdraget ligga till grund för ett arbetsvillkor. Är du arbetslös och ditt uppdrag består ska du redovisa uppdraget som arbete på dina tidrapporter.

Andra förtroendeuppdrag än de som räknas upp ovan, som exempelvis god man, räknas inte som arbete. Sådana uppdrag ska inte redovisas som arbete på tidrapporterna. Är du däremot förhindrad att söka och ta arbete på grund av ett sådant uppdrag ska du naturligtvis redovisa förhinder i tidrapporten. Tänk på att informera oss om vilka uppdrag du har.

Föräldraledighet är så kallad överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.

Om du blir arbetslös grundas din ersättning på vad du gjort under de senaste tolv månaderna innan du blev arbetslös (kvalifikationstiden).

Har du varit helt föräldraledig, med eller utan föräldrapenning, med barn yngre än två år är föräldraledigheten överhoppningsbar. Det är den också om du varit helt föräldraledig med föräldrapenning för barn äldre än två år.

Månader som är överhoppningsbara räknas inte in i kvalifikationstiden om tolv månader. Det betyder att din ersättning från a-kassan grundas på det arbete du utförde tolv månader före föräldraledigheten.

Observera att en månad med föräldraledighet på deltid inte är överhoppningsbar om du samtidigt har arbetat så mycket att månaden kan ingå i ett arbetsvillkor. I sådant fall beräknas ersättningen per dag på det utförda deltidsarbetet.

Du kan göra uppehåll för föräldraledighet

Om du behöver ta ut föräldrapenning under en pågående period med ersättning från a-kassan, ska du fylla i det på dina tidrapporter. Här kan du läsa mer om hur du gör det.

Om du är arbetslös och får ersättning från a-kassan kan du göra uppehåll i din arbetslöshet för att vara föräldraledig. Din rätt till ersättning är då vilande tills dess att du igen anmäler dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

Du fortsätter då på den ersättningsperiod och med den ersättning per dag du hade när du påbörjade föräldraledigheten.

Intyg från Försäkringskassan

Vi kan i vissa fall behöva uppgifter om vilka perioder du har fått föräldrapenning från Försäkringskassan. Du ska då vända dig till dem och be om ett intyg där dessa uppgifter framgår. Har du frågor kring din föräldrapenning ska du kontakta dem.

Varje ny ersättningsperiod inleds med sex obetalda dagar som kallas karensdagar. Det är först efter det att karensen är dragen som vi börjar räkna av dagar från din ersättningsperiod. 

Är du arbetslös på heltid dras fem dagar den första veckan och en dag den andra veckan. Till och med den 31 december 2023 gäller tillfälliga karensregler till följd av coronapandemin. Läs mer här. 

Anmäl dig på Arbetsförmedlingen

En karensdag räknas som en dag du skulle ha fått ersättning från oss på a-kassan. Därför är det viktigt att du anmäler dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag.

Om du får allmän pension eller tjänstepension samtidigt som du får ersättning från oss blir din ersättning per dag lägre.

Tänk på att alltid meddela oss om du gör pensionsuttag. Även om du tar ut pension i liten omfattning påverkar det din ersättning från oss.

Det gäller även om du bara tar ut premiepension eller tar ut din allmänna pension för att placera den i en privat sparform.

Uttag av privat pension, det vill säga pension som inte finansieras av en arbetsgivare, påverkar dock inte ersättningen från oss.

Så här samordnas ersättning från oss med pension

Om du får pension gör vi ett avdrag på din ersättning med den summa du får i pension.

EXEMPEL

Ersättningen per dag motsvarar 80 procent av dagsförtjänsten, högst 1 200 kronor per dag. Ersättningen per dag minskas sedan med 1/22 av månadspensionen.

Om den genomsnittliga inkomsten per dag är 1 000 kronor och din pension är 5 500 kronor i månaden, blir ersättningen per dag följande efter pensionsavdrag:

Ersättning per dag före avdrag: 1 000 kronor x 80 procent = 800 kronor.

Pension per dag: 5 500 kronor /22 dagar = 250 kronor per dag.

Ersättning per dag efter pensionsavdrag: 800 kronor - 250 kronor = 550 kronor.

Pensioner som inte påverkar din ersättning:

• Livränta
• Änkepension
• Privat pensionsförsäkring
• Omställningspension
• Bostadstillägg
• Arbetslivsskaderänta
• Särskild efterlevnadspension

Medlemskapet upphör automatiskt vid 66 år 

Ditt medlemskap hos oss upphör automatiskt den första i den månad du fyller 66 år. Om du fortsätter att jobba efter 66 års ålder har du ändå inte rätt att vara med i a-kassan. Om du går i pension innan du är 66 år och vill lämna a-kassan måste du själv avsluta ditt medlemskap.

Pensionsåldern justerades från 65 till 66 år den 1 januari 2023. Den som fyllde 65 år under 2022 omfattas av de gamla reglerna och kan inte ansöka om medlemskap igen under 2023. 

Hör av dig om du har frågor

Du kan alltid höra av dig till oss om du har frågor kring din pension.

Se till att din arbetsgivare fyller i arbetsgivarintyget fullständigt när du blir arbetslös om något av nedanstående stämmer in på dig:

• Du har haft en lön som varit provisionsbaserad.
• Du har haft en lön som innehållit OB-ersättning utöver grundlönen.
• Du har haft en lön som på annat sätt varit varierande.

Det gäller även om du har fått sjuklön utbetald jämsides med arbete.

För att du ska få ersättning från oss är en av förutsättningarna att du ger oss de uppgifter vi behöver för att kunna fatta beslut i ditt ärende. Du måste även intyga att de uppgifter du ger oss är riktiga och fullständiga.

Meddela oss förändringar

Om din situation förändras under din arbetslöshet kan det göra att din rätt till ersättning påverkas eller att nivån på din ersättning behöver justeras. Därför är det viktigt att du meddelar oss om din situation plötsligt ser annorlunda ut mot vad den gjorde när du ansökte om ersättning.

Läs mer här om vilka förändringar som kan påverka din ersättning.

Du ansöker om ersättning genom att tidrapportera på Mina sidor. Du tidrapporterar för en vecka i taget och det är först när du skickat in din tidrapport som vi kan betala ut din ersättning. Observera att vi inte godkänner tidrapporter för veckor längre bakåt i tiden än nio månader.

Skynda dig med den första tidrapporten!

Om du precis blivit arbetslös ska du skicka in din första tidrapport så snart som möjligt. Den första tidrapporten är en del av din ansökan och vi behöver den för att kunna fatta beslut om din rätt till ersättning.

Tänk på det här när du tidrapporterar

• Alla veckodagar i tidrapporten ska vara ifyllda, även lördag och söndag.
• Veckan du tidrapporterar för måste ha passerat för att du ska kunna skicka in tidrapporten.
• Har du inte kunnat söka arbete någon av dagarna ska du fylla i att du varit förhindrad att ta arbete den eller de dagar det gäller. Detta gäller även om du varit sjuk, haft föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning och om du har aktivitetsstöd från Försäkringskassan.
• Arbetar du deltid och har en anställning med fast omfattning, det vill säga procent av heltid? Då ska du alltid fylla i den procentsats som du är anställd för att arbeta. Tid som du arbetar utöver det fyller du i som timmar på respektive dag.
• Har du en behovsanställning/timanställning fyller du i detta som timmar.
• Ingår betald jourtid i din anställning ska jourtiden alltid fyllas i som arbete, även sovande jour.
• Om du börjar ett nytt arbete under samma vecka som du fyller i din tidrapport är det viktigt att du ändå fyller i alla dagar, även lördag och söndag. Däremot ska du bara fylla i arbete på lördag och söndag om du faktiskt har arbetat dessa dagar. Om inte fyller du i arbetslös även de dagarna. Kom också ihåg att anmäla till Arbetsförmedlingen att du inte längre är arbetssökande.

Vid föräldrapenning

Tar du ut hel föräldrapenning fem vardagar per vecka räknas du som föräldraledig på heltid. Du ska fylla i samtliga dagar du tar ut föräldrapenning på tidrapporten, även lördag och söndag. Föräldrapenning på helgen påverkar inte din rätt till ersättning från oss, men uppgifterna du lämnar till oss måste stämma överens med de uppgifter du lämnar till Försäkringskassan.

Vid konstnärligt arbete

Med konstnärligt arbete menas arbete som musiker, sångare, skådespelare eller annat artistiskt arbete. För dig med konstnärligt arbete gäller särskilda regler när du fyller i din tidrapport. Därför vill vi gärna att du kontaktar oss så att vi kan hjälpa dig med att fylla i den.

Vid jourtid

Om betald jourtid ingår i din anställning ska du alltid fylla i jourtiden som arbetad tid, även sovande jour. Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande och du anses därför inte vara arbetslös. Däremot går det bara att fylla i upp till 15,5 timmars arbete på en och samma dag. Har du arbetat flera timmar än så fyller du i resterande tid på en annan dag i samma vecka.

Vid schemalagd arbetstid

Om du arbetar med schemalagd arbetstid/anställning med fast omfattning ska du fylla i procentsatsen. Det viktiga är att den arbetstid du fyller i är lika med den arbetstid som senare anges per månad i ditt arbetsgivarintyg. Om tiden inte stämmer överens riskerar du att behöva betala tillbaka ersättning.

Om du har en anställning där din arbetsgivare stämmer av mertid/fyllnadstid vid ett senare tillfälle och du inte har vetskap om den tiden förrän avstämningen är gjord, ska du fylla i din procentsats. När du sedan vet hur många mertidstimmar/fyllnadstimmar du får betalt för ska du meddela oss detta. Kontakta oss gärna så hjälper vi dig att räkna ut hur du ska fylla i dessa timmar.

Vid ledighet

För att du ska ha rätt till ersättning från a-kassan måste du vilja och kunna ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag har du inte rätt till ersättning från oss för tiden du är ledig. Därför ska du fylla i att du inte kan ta arbete de dagar du är ledig.

Semesterdagar är alltid hela dagar. Om du tar semesterledigt en enstaka dag räknas det som att du har semester hela dagen även om du i vanliga fall skulle ha arbetat mindre än åtta timmar den dagen.

Om du har ett deltidsarbete har du rätt att vara ledig för semester. Det kan också vara så att du måste ta ut ledighet i semester även om du kanske hellre hade velat arbeta.

Du ska fylla i semester alla dagar under hela semesterperioden. Vid längre semesterledighet räknas även arbetslösa dagar som semesterdagar om de ligger mellan dagar som du är semesterledig. Du som normalt får ersättning för någon eller några dagar per vecka har inte rätt till någon ersättning från a-kassan alls för vecka eller veckor där du tar ut hela veckoarbetstiden som semester.

Vid extraarbete

Om du varit heltidsarbetslös och får ett deltidsarbete är det viktigt att du meddelar oss det så snart som möjligt eftersom det kan påverka din ersättningen. Vi behöver också ett anställningsbevis som styrker din påbörjade anställning. Tänk på att fylla i att du påbörjat en anställning i tidrapporten.

Timanställning och deltidsarbete
Har du en timanställning fyller du i det exakta antalet timmar du arbetat dag för dag, även kvälls- och helgarbete.

Arbetar du deltid med fast arbetstid och månadslön fyller du i stället i anställningens omfattning i procent. Om du har jobbat över eller jobbat extra utöver anställningens omfattning fyller du i det som timmar.

Har du ojämnt schema och till exempel arbetar heltid en vecka och är ledig nästa vecka ska du ändå fylla i anställningens omfattning i procent på varje tidrapport.

Ideellt arbete
Om du arbetar ideellt i en förening behöver du meddela oss det. Däremot måste inte ditt ideella arbete vara ett hinder för att få ersättning från oss. Men om ditt engagemang innebär att du inte har kunnat ta arbete ska du fylla i att du varit förhindrat att ta arbete de dagar det gäller. Om du får ekonomisk ersättning för ditt ideella arbete ska du fylla i de timmar som du arbetat på tidrapporten.

Uppdragstagare
Arbetar du på uppdrag måste vi bedöma om dina uppdrag mest liknar tillfälliga anställningar eller är att räkna som egen verksamhet. Det vi kommer fram till kan påverka din rätt till ersättning samt hur du ska fylla i dina uppdrag på tidrapporten.

Du har möjlighet att begära omprövning av ett beslut från oss inom två månader från det att du fick det. Då prövas ärendet på nytt av en omprövningshandläggare.

Är du inte nöjd med beslutet du får efter en omprövan kan du göra ett överklagande till Förvaltningsrätten.

Om du är missnöjd med vårt beslut ska du skicka din begäran om omprövning inom två månader från det att du fick beslutet. Då prövas ärendet på nytt. Du ska ange vilket beslut det gäller, vilka skäl du har till att vi ska ompröva det och vilken ändring du vill ha. Kom ihåg att uppge namn och personnummer.

Om du anser att även omprövningsbeslutet är felaktigt kan du överklaga det.

Överklagan till Förvaltningsrätten

Ett överklagande av ett omprövningsbeslut görs till Förvaltningsrätten. Det ska göras skriftligen och du skickar det till oss, så skickar vi det vidare till den Förvaltningsrätt som ska handlägga det, tillsammans med övriga handlingar i ditt ärende. Det är viktigt att du undertecknar ditt överklagande.

Daglön är din genomsnittliga lön per dag som du haft före din arbetslöshet. Den räknas fram av oss på a-kassan.

När du fyller i din ansökan om ersättning får du frågan om det pågår eller har skett förhandling kring din uppsägning.

1. Först får du en fråga om varför anställningen avslutades. Om du svarar att det var på grund av arbetsbrist behöver du även svara om du har valt att ogiltigförklara din uppsägning. Om det pågår eller har skett en förhandling efter det att du fick besked om uppsägningen ska du svara ja på frågan.
2. Därefter kommer du att få frågan om det pågår eller har skett förhandling om din uppsägning. Informationen som finns i rutan ovanför frågan (se bild nedan) är viktig.
   
   Har du inte ogiltigförklarat uppsägningen ska du bara svara nej på frågan. Om du däremot har ogiltigförklarat uppsägningen och det pågår, eller har skett en förhandling, svarar du ja på frågan och skickar in förhandlingsprotokollet till oss.

Om du kommer tillbaka till oss inom ett år från det att du senast fick ersättning får du fortsätta på din tidigare period. Detta förutsatt att du har dagar kvar.

Har det gått mer än ett år sedan du senast fick ersättning utreder vi om du får fortsätta på din tidigare period eller om du måste uppfylla villkoren för en ny.

Om du har haft ersättning för mindre än tolv månader sedan kommer du att få uppgifter som du ska göra på din personliga Att göra-lista på Mina sidor. Var noga med att slutföra de uppgifter du får.

Observera att andra regler kan gälla om du har arbetat utomlands. Läs mer här eller kontakta oss på telefon 010-601 18 00 om detta skulle vara aktuellt för dig.

Vad har du gjort sedan sist?

Om du har haft ersättning för mer än 365 dagar sedan är det viktigt för oss att veta vad du har gjort sedan du hade ersättning senast.

När man bedömer hur lång tid det var sedan du hade ersättning räknas inte så kallad överhoppningsbar tid. Exempel på överhoppningsbar tid är avslutade heltidsstudier eller månader som du kan visa att du varit helt sjuk, eller haft hel föräldrapenning.

Månader där du har arbetat så mycket att månaden ingår i ett arbetsvillkor måste ändå ingå i kvalifikationstiden. Högst fem år kan hoppas över. Om ditt uppehåll beror på utlandsvistelse, arbete, semester eller annat som inte räknas som överhoppningsbar tid, betraktas ditt ärende som nytt hos oss. Du måste då uppfylla ett nytt arbetsvillkor för att få ersättning.

Klicka här för att läsa mer om hur olika typer av arbete påverkar din rätt till ersättning.

En aktivitetsrapport är en redovisning av vad du gjort för att få ett arbete.

I aktivitetsrapporten, som du lämnar till Arbetsförmedlingen en gång i månaden, redovisar du till exempel arbeten du sökt, intervjuer du varit på, rekryteringsträffar du haft, samtal med studie- och yrkesvägledare du haft och utbildningar du har sökt. Din aktivitetsrapport ska lämnas in senast den 14:e varje månad.

Det är Arbetsförmedlingen som bäst svarar på vad som gäller för aktivitetsrapporterna. 

Du kan få ersättning från a-kassan i kombination med deltidsarbete under maximalt 60 veckor under en ersättningsperiod. Resterande veckor i ersättningsperioden får du endast använda när du inte arbetar. Regeln kallas för 60-veckorsregeln.

60-veckorsregeln gäller alla anställningsformer, även timanställningar.
Betald semester räknas som arbete. Regeln gäller endast för veckor med ersättning från a-kassan, inte veckor med aktivitetsstöd. Veckor som bara innehåller karensdagar påverkas inte.

När deltidsveckorna är slut

Det är inkomsten du haft från din deltidsanställning som avgör om du har rätt att säga upp dig från din deltidsanställning utan att drabbas av någon avstängning när dina deltidsveckor är slut.

Om månadsinkomsten från din arbetsgivare i snitt understiger din inkomst från enbart a-kassa med 10 procent kan du i regel säga upp dig från anställningen utan att drabbas av någon sanktion. Du bör ändå kontakta oss innan du lämnar anställningen för att få mer information.

Ensamstående med barn under 18 år?

Är du ensamstående och har egna barn under 18 år som på grund av vårdnad eller umgänge bor helt eller delvis i ditt hem? Då kan du anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin när du har använt dina 60 deltidsveckor. Arbetsförmedlingen har mer information om detta.

Om du säger upp dig från ditt arbete på egen begäran eller på annat sätt orsakar att du blir uppsagd, riskerar du att bli avstängd från rätten till ersättning i 45 ersättningsdagar.

Om vi bedömer att du haft giltig anledning till att säga upp dig blir du inte avstängd. Kontakta oss gärna innan du säger upp dig så kan vi berätta mer om vad som gäller just i ditt fall.

Giltig anledning

För att giltig anledning ska finnas krävs starka skäl, till exempel att du inte fått ut din lön eller att arbetet varit olämpligt av hälsoskäl. Du måste ha försökt lösa problemen innan du slutade arbetet. Att sluta på egen begäran ska vara en sista utväg när allt annat har prövats.

På Mina sidor, under E-tjänster, fyller du i och skickar in uppgifter till oss så att vi kan bedöma om du haft giltig anledning att säga upp dig.

Hälsoskäl

Om du slutar ditt arbete på grund av hälsoskäl ska de styrkas genom ett läkarintyg. Intyget ska vara utfärdat innan anställningen upphörde och det måste framgå att läkaren anser att arbetet är olämpligt för dig.

Möjligheterna till omplacering hos arbetsgivaren ska vara uttömda innan anställningen avslutas. Du måste visa att du framfört dina problem till arbetsgivaren så att denne kan försöka lösa dem.

På Mina sidor, under E-tjänster, fyller du i och skickar in uppgifter till oss så att vi kan bedöma om du haft giltig anledning att säga upp dig. Bifoga även läkarintyg.

Misskötsel

Du kan även bli avstängd från ersättning om du blivit uppsagd på grund av att du misskött ditt arbete.

Tredje gången

Om du redan blivit avstängd två gånger på grund av att du har orsakat din arbetslöshet och gör det en tredje gång inom samma ersättningsperiod, upphör din rätt till ersättning. För att åter kunna få ersättning måste du uppfylla ett arbetsvillkor.

Viktigt att skicka in tidrapporter 

För att avstängningsdagarna ska räknas av, måste du vara anmäld på Arbetsförmedlingen och skicka in dina tidrapporter till oss.

För dig som är arbetssökande går det bra att resa bort och ta lediga dagar.

När du är arbetslös är förutsättningen för att du ska ha rätt till ersättning från a-kassan att du vill och kan ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag innebär det att du inte har rätt till någon ersättning från a-kassan för tiden du är ledig.

Därför ska du fylla i dag då du inte kunnat arbeta på dina tidrapporter de dagar du inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Är du däremot deltidsanställd ska du fylla i semester på din tidrapport.

Återanmäl dig på Arbetsförmedlingen

Är du borta en längre period och blir avanmäld från Arbetsförmedlingen måste du på nytt anmäla dig som arbetssökande hos dem din första arbetslösa dag. Vi måste också ha ett intyg från dig själv där du intygar att du varit på semester sedan du senast sökte ersättning.

Grundregeln är att du inte kan få ersättning från oss på a-kassan samtidigt som du studerar. För att kunna få ersättning krävs att dina studier är avslutade och att din avsikt är att söka och ta arbete, inte att fortsätta studera.

Det finns dock några undantag från detta. Mer om vad som gäller angående studier och vad vi behöver för information från dig kan du läsa nedan. Hör av dig om du har några frågor.

Avslutade studier

Om du har avslutat dina studier och inte har för avsikt att fortsätta studera så kan vi pröva din rätt till ersättning. För att få rätt till ersättning från a-kassan behöver du uppfylla ett medlemsvillkor och ett arbetsvillkor. För att vi ska kunna se dina studier som avslutade får du inte ha för avsikt att fortsätta med samma typ av studier. Du får inte heller ha resttentamina, uppsats eller examensarbete som du tänker arbeta med.

När vi prövar om du uppfyller ett arbetsvillkor kan dina studier betraktas som så kallad överhoppningsbar tid om de varit heltidsstudier och de är avslutade efter att du fyllt 25 år, eller om du har arbetat sammanhängande på heltid i minst fem månader någon gång före studierna.

Har du studerat på heltid behöver vi ett arbetsgivarintyg för de 13 senaste månaderna du senast arbetade.

Har du arbetat jämsides med studierna och/eller under lov behöver vi ett arbetsgivarintyg även för detta arbete.

Arbetsgivaren fyller i arbetsgivarintyg via www.arbetsgivarintyg.nu

Månader då du har arbetat minst 80 timmar räknas med i arbetsvillkoret.

På Mina sidor intygar du dina studier. Du hittar formuläret under rubriken E-tjänster.

Meddela oss om du vill studera

Om du vill studera samtidigt som du får ersättning från oss måste du ansöka om att få göra det innan du påbörjar studierna. Detta gäller oavsett om du tänker studera i liten omfattning eller bara på kvällarna. Även svenska för invandrare (SFI) räknas som studier.

Ansök om att få studera genom att fylla i och skicka formuläret Ansökan om att få studera under arbetslösheten som finns på Mina sidor.

Studera med ersättning

Det finns några undantag då du kan få ersättning från oss samtidigt som du studerar. Du måste dock ansöka och få dina studier godkända av oss innan du börjar. I följande fall kan vi godkänna att du studerar samtidigt som du får ersättning:

Studier på deltid

Du kan få ersättning från a-kassan om du studerar högst 50 procent av heltid. Ditt tidigare arbete får inte ha upphört på grund av studierna och de får inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsarbete.

Du får inte ha, eller ha haft, studiemedel för studierna. Om du tidigare deltagit i studierna vid sidan av ett arbete i minst 15 veckor kan du dock få ha studiemedel.

Du kan få ersättning från oss på a-kassan för deltidsstudier i 20 veckor under en ersättningsperiod. Vill du studera längre upphör rätten till ersättning.

Studier på heltid

Du kan ha rätt till ersättning under studietiden om du har studerat på heltid vid sidan av ditt tidigare heltidsarbete i minst 15 veckor och vill fortsätta studera på heltid när du blivit arbetslös. Ditt tidigare arbete får inte ha upphört på grund av studierna och de får inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsarbete. Du får inte ha, eller ha haft, studiemedel för studierna.

I ovanstående fall kan du få ersättning från oss på a-kassan under heltidsstudier i 20 veckor under en ersättningsperiod. Vill du studera längre upphör rätten till ersättning.

Orienteringskurser och omställningsaktiviteter

Du kan få ersättning när du deltar i en kortare kurs eller annan aktivitet som syftar till att ge en orientering om olika yrken och utbildningsvägar eller att underlätta omställningen från ett arbete till ett annat.

Kursen eller aktiviteten kan vara på heltid eller deltid. Du kan få 15 ersättningsdagar per ersättningsperiod för tid du deltar i sådan kurs/aktivitet.

Om din situation förändras under din arbetslöshet kan det göra att din rätt till ersättning påverkas eller att nivån på din ersättning behöver justeras. Därför är det viktigt att du meddelar oss om din situation ser annorlunda ut nu än när du ansökte om ersättning.

Läs mer här om vilka förändringar som kan påverka din ersättning.

Arbetsförmedlingen samarbetar med oss när det gäller dig som arbetssökande. Om du inte följer den plan som du och Arbetsförmedlingen satt upp för dig kan du bli avstängd från rätten till ersättning.

Du och Arbetsförmedlingen gör en plan

När du är arbetssökande får du information från Arbetsförmedlingen om vad du måste göra i din kontakt med Arbetsförmedlingen för att ha rätt till ersättning från a-kassan. I stora drag handlar det om att du, tillsammans med Arbetsförmedlingen, ska göra en handlingsplan för dig och att du regelbundet ska lämna en aktivitetsrapport till dem. Du måste också söka arbeten aktivt och hålla kontakten på det sätt du och din arbetsförmedlare kommit överens om.

Vad händer om du inte sköter ditt arbetssökande?

I sådana fall skickar Arbetsförmedlingen ut det som kallas för AF-meddelanden.

1. Första gången riskerar du en varning.
2. Andra gången riskerar du att stängas av i 1 ersättningsdag.
3. Tredje gången riskerar du att stängas av i 5 ersättningsdagar.
4. Fjärde gången riskerar du att stängas av i 10 ersättningsdagar.
5. Femte gången förlorar du din ersättning och kan inte få ersättning igen förrän du på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor samt övriga villkor.

Vad händer om du orsakar att din arbetslöshet förlängs?

För att ha rätt till ersättning från oss på a-kassan får du inte själv vara orsak till att din arbetslöshet förlängs. Därför måste du:

• Tacka ja om du erbjuds ett arbete som är lämpligt för dig.
• Göra så gott du kan när du erbjuds anställning eller går på intervju.
• Tacka ja om arbetsförmedlingen anvisar dig till ett arbetsmarknadspolitiskt program som du kan få aktivitetsstöd för.

Om du själv är orsak till att du förlänger din arbetslöshet vidtas följande åtgärder:

1. Första gången stängs du av från ersättning i 5 ersättningsdagar.
2. Andra gången stängs du av i 10 ersättningsdagar.
3. Tredje tredje gången stängs du av i 45 ersättningsdagar.
4. Fjärde gången du stängs av stoppas ersättningen. Ny ersättning kan du få först när du på nytt uppfyller ett arbetsvillkor samt övriga villkor.

Under tiden som vi utreder

Om vi får uppgifter som innebär att vi måste utreda din rätt till ersättning kan vi tillfälligt stoppa din ersättning under utredningstiden. Under en pågående ersättningsperiod kan din ersättning stoppas om vi misstänker att det är sannolikt att du:

• Inte står till arbetsmarknadens förfogande.
• Har avvisat en anvisning till jobbgarantin för ungdomar.
• Kommer att stängas av från ersättning.
• Kommer att uteslutas som medlem eller frånkännas ersättning.

På Arbetsförmedlingens webbplats hittar mer information: www.arbetsformedlingen.se.

Läs även mer information under avsnittet Sanktioner.

Arbetsförmedlingen meddelar oss på a-kassan om det är så att du inte sköter ditt arbetssökande, tackar nej till ett erbjudet arbete eller kanske inte söker ett jobb som de anvisar dig.

Utifrån det prövar vi sedan din rätt till fortsatt ersättning.

Skulle du tacka nej till ett erbjudet arbete, arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller om du inte skulle söka ett arbete som Arbetsförmedlingen anvisar, eller om arbetsförmedlingen bedömer att du inte kan eller vill ta något arbete, meddelar de oss genom att lämna en underrättelse om ifrågasatt rätt till ersättning.

När vi fått en underrättelse hämtar vi in underlag från både dig och Arbetsförmedlingen för att därefter pröva om du har rätt till fortsatt ersättning,.

Att sköta sitt arbetssökande

För att ha rätt till ersättning måste du sköta ditt arbetssökande. Det innebär att du måste medverka till att upprätta en individuell handlingsplan, lämna in din aktivitetsrapport varje månad, sköta dina kontakter med Arbetsförmedlingen, söka anvisade arbeten och även i övrigt söka arbete aktivt.

Om vi efter utredning kommer fram till att du inte sköter ditt arbetssökande händer följande:

1. Du får du en varning första gången.
2. Du stängs du av i 1 (en) ersättningsdag andra gången.
3. Du stängs du av i 5 ersättningsdagar tredje gången.
4. Du stängs du av i 10 ersättningsdagar den fjärde gången.
5. Du förlorar du din ersättning den femte gången och kan inte få ersättning igen förrän du på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor, och övriga villkor.

Du får inte förlänga din arbetslöshet

För att ha rätt till ersättning från oss får du inte själv vara orsak till att din arbetslöshet förlängs. Därför måste du:

• Tacka ja om du erbjuds ett arbete som är lämpligt för dig.
• Göra så gott du kan när du erbjuds anställning eller går på intervju.
• Tacka ja om Arbetsförmedlingen anvisar dig till ett arbetsmarknadspolitiskt program som du kan få aktivitetsstöd för.

Åtgärder om du orsakar att din arbetslöshet förlängs

Om du själv är orsak till att du förlänger din arbetslöshet vidtas följande åtgärder:

1. Den första gången stängs du av från ersättning i 5 ersättningsdagar.
2. Den andra gången stängs du av i 10 ersättningsdagar.
3. Den tredje gången stängs du av i 45 ersättningsdagar.
4. Den fjärde gången du stängs av stoppas ersättningen och du kan inte få den igen förrän du på nytt uppfyller ett arbetsvillkor, och övriga villkor.

Tillfälligt ersättningsstopp under utredning

Om vi får uppgifter som innebär att vi måste utreda din rätt till ersättning kan vi tillfälligt stoppa din ersättning under utredningstiden. Under en pågående ersättningsperiod kan din ersättning stoppas om vi misstänker att det är sannolikt att du:

• Inte står till arbetsmarknadens förfogande.
• Har avvisat en anvisning till jobbgarantin för ungdomar.
• Kommer att stängas av från ersättning.
• Kommer att uteslutas som medlem eller frånkännas ersättning.

Om du inte uppfyller grundvillkoren har du inte rätt till ersättning från a-kassan.

Om du har fått för mycket ersättning från oss kan du bli skyldig att betala tillbaka ersättning. Därför ska du meddela oss förändringar på en gång.

Om något förändras i din situation under tiden du får ersättning från oss är du skyldig att meddela oss detta. Om du själv orsakat att du fått för mycket ersättning måste du återbetala den även om du inte förstått att den var felaktig.

Om det inte är du som orsakat att du fått fel ersättning behöver du bara betala tillbaka den om du insett, eller borde ha insett, att den var felaktig.

Betala tillbaka ersättning om du får skadestånd

Du kan också komma att bli återbetalningsskyldig om du kommer överens med din tidigare arbetsgivare om ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön för en viss period efter att ha fått ersättning från oss. Den ersättning vi har betalat ut för samma period som du får ekonomiskt skadestånd för ska då återbetalas.

Skuldsanering kan vara en anledning till eftergift

I vissa fall kan vi bevilja så kallad eftergift. Det innebär att vi kan besluta att du inte behöver betala tillbaka en del av, eller hela, det belopp som vi kräver tillbaka. Vi beviljar det bara om det finns särskilda skäl för det. Ett exempel på ett särskilt skäl kan vara att du genomgår en skuldsanering.

Har du ett konto i Swedbank betalar vi ut ersättningen dit. Om du har anmält att du vill ha ersättningen till ett konto i en annan bank, överförs din ersättning automatiskt dit.

Anmäl konto hos Swedbank

Vill du att din ersättning överförs till ett konto i en annan bank måste du själv kontakta Swedbank. Vi på a-kassan kan inte ändra konto.

Lös in avin digitalt

Har du inte anmält konto får du din utbetalning på en avi. Du kan lösa in avin digitalt på Swedbanks webbplats eller genom att besöka något av Swedbanks kontor.

Ta mig till Swedbanks webbplats för att anmäla konto eller lösa in avi digitalt.

Om du har skickat in din tidrapport före midnatt på måndagen, betalar vi vanligtvis ut ersättningen redan på torsdagen samma vecka. Dagen för utbetalning kan däremot förändras de veckor som innehåller röda dagar.

En ersättningsperiod är 300 ersättningsdagar och den inleds den med sex karensdagar.

Om du har barn under 18 år när dag 300 betalas ut, förlängs din ersättningsperiod med ytterligare 150 dagar. Du får då totalt 450 dagar.

Varje ny ersättningsperiod om 300 dagar inleds med karensdagar.

Tillfälliga karensregler under 2022

Observera att karensreglerna är tillfälligt ändrade. Under 2022 gäller två karensdagar i stället för sex. Läs mer här. 

När du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som du blivit anvisad till av Arbetsförmedlingen har du rätt till aktivitetsstöd från Försäkringskassan. När Försäkringskassan ska besluta vilken ersättning du ska få per dag hämtar de uppgifter från oss.

Nivån på ditt aktivitetsstöd baseras på vilken ersättning du skulle ha haft rätt till om du hade varit helt arbetslös. Uppfyller du villkoren för ersättning från oss och har ett uppfyllt medlemsvillkor, eller om är utförsäkrad, kan du få högst 1 200  kronor och lägst 510 kronor per dag i aktivitetsstöd om du deltar i ett program på heltid.

Uppfyller du inte villkoren får du 223 kronor per dag. Dagar med aktivitetsstöd räknas samman med dagar med ersättning från a-kassan.

Det innebär att dagar med aktivitetsstöd räknas bort från de dagar du har rätt till ersättning från oss (ersättningsperioden).

Om du blir sjuk under arbetslösheten ska du fylla i det på tidrapporten.

Det finns en kolumn med rubriken sjuk/föräldrapenning på tidrapporten och där fyller du i de dagar du är sjuk. Sjukanmälan gör du till Försäkringskassan.

Med samordning av dagar menas att dina dagar i ersättningsperioden förbrukas oavsett om du har a-kassa eller får aktivitetsstöd från Försäkringskassan.

Om du till exempel får ersättning från a-kassan i 50 dagar och därefter får aktivitetsstöd via till exempel jobb- och utvecklingsgarantin i 30 dagar, har du förbrukat 50 plus 30 dagar av din period, det vill säga 80 ersättningsdagar.

Om din ersättningsperiod tar slut kommer vi att utreda om du har rätt till en ny period. Då utreder vi också nivån för din ersättning per dag.

För att du inte ska behöva sänka din ersättning per dag för mycket om du uppfyllt ditt nya arbetsvillkor på en tjänst med lägre inkomst, finns en regel för att skydda din ersättning per dag.

När din ersättningsperiod tagit slut gör vi en nyprövning. Om du då uppfyller ett nytt arbetsvillkor kommer du att få en ny ersättningsperiod på 300 dagar.

Vi kommer då även fastställa en ny ersättning per dag utifrån ditt nya arbetsvillkor. I de fall 80 procent av din nya genomsnittliga inkomst är mindre än 65 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst kommer din ersättning per dag att bli 65 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst.

Regeln kan bara tillämpas två gånger i följd

I de fall vi beslutar att ersättningen per dag ska vara 65 procent av den tidigare genomsnittliga inkomsten ska även den tidigare genomsnittliga arbetstiden kvarstå.

Denna skyddsregel kan dock bara tillämpas två gånger i följd.

Om dina ersättningsdagar är helt slut och inte uppfyller villkoren för en ny ersättningsperiod kan du bli beviljad att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program genom Arbetsförmedlingen.

Då intygar vi din ersättning per dag till Försäkringskassan som kan ge dig så kallat aktivitetsstöd. Nivån är då 65 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst per dag.

Det är Arbetsförmedlingen som beviljar dig en plats och det är Försäkringskassan som betalar ut din ersättning.

Kontakta Arbetsförmedlingen för mer information:

Arbetsförmedlingens webbplats

Om du har barn under 18 år

Om du har har förbrukat dina 300 ersättningsdagar och har barn under 18 år har du möjlighet att få ytterligare 150 dagar med ersättning. När du förbrukat dina 300 dagar skickar vi hem ett brev till dig med ett beslut om förlängning.

Om du har barn under 18 år men inte får ett brev från oss i samband med att de 300 dagarna har tagit slut ska du kontakta oss och meddela oss detta.

Du kan ha rätt att under tre månader söka arbete inom EU/EES och Schweiz med ersättning från a-kassan. Det är IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, som fattar beslut om detta. Beslutet kallas U2.

Villkoren för att ta med ersättningen från a-kassan är  att:

• Du tänker söka arbete i annat land i EU/EES eller i Schweiz.
• Du före din avresa ska varit helt arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den svenska Arbetsförmedlingen under minst fyra veckor efter att du blev arbetslös. IAF kan ge dispens från delar av denna period under vissa förutsättningar, till exempel om du följer med din make eller maka eller partner som ska arbeta i en annan medlemsstat. Uppgifterna ska i så fall styrkas.
• Du har rätt till ersättning från a-kassan. Har din a-kassa inte beslutat om din rätt till ersättning från a-kassan kan IAF inte handlägga din ansökan om intyg U2.
• Om du är avstängd från rätt till ersättning från a-kassan vid avresan, men i övrigt har ersättningsrätt, kan du ändå ha rätt till intyg U2.
• Du har ansökt om intyg U2 innan du reser.
• Om du tidigare har haft intyg U2 eller intyg E 303 ska du ha arbetat sedan dess för att kunna få ett nytt intyg.
• Du ska vara medborgare i ett EU/EES-land eller i Schweiz, statslös enligt New Yorkkonventionen, flykting enligt Genèvekonventionen eller medborgare i ett land utanför EU/EES-området eller Schweiz.

Ersättning under sökanderesa

För att du ska undvika uppehåll i din ersättning är det viktigt att du anmäler dig hos Arbetsförmedlingen i landet där du söker arbete inom sju dagar från den dag som du angivit som avresedag från Sverige.

När du är på en sökanderesa med ett intyg U2 är det vi som betalar ut din ersättning från a-kassan. Därför ska du fortsätta att skicka dina tidrapporter till oss. Vi behöver intyg U009 från Arbetsförmedlingen i sökandelandet för att vi ska kunna betala ut din ersättning. Intyget ska styrka att du har anmält dig som arbetssökande där.

Ersättning efter sökanderesa

Om du återvänder till Sverige inom tre månader har du rätt att fortsätta på din tidigare ersättningsperiod. Det är viktigt att du kommer innan dessa tre månader passerat. Om du kommer för sent, kan det innebära att du inte längre har rätt till ersättning från a-kassan.

Arbete under sökanderesa

Om du får arbete under tiden du är borta, är huvudregeln att du är arbetslöshetsförsäkrad i det nya landet. Därmed omfattas du av arbetslandets lagstiftning när det gäller ersättning från a-kassan.

Om du får ett arbete under tiden som du är på sökanderesa och sedan förlorar det och därför kommer tillbaka till Sverige efter att de tre månaderna du har på dig att söka arbete utomlands har passerat, behåller du rätten till ersättning från a-kassan.

Mer information

Om du har fått ett arbete utomlands är det viktigt att du tar reda på var du ska vara arbetslöshetsförsäkrad innan du börjar arbeta.

I de allra flesta fall ska du tillhöra arbetslandets försäkring och avsluta ditt medlemskap hos oss när du börjar jobba inom EU/EES och i Schweiz.

Regelverket som styr var du ska vara försäkrad fastställs i EU-förordningen 883/04. Regelverket gäller inte bara arbetslöshetsförsäkringen, utan hela det sociala trygghetssystemet i respektive land.

Huvudregeln är att du ska du vara försäkrad i arbetslandet, men i vissa undantagsfall ska du vara försäkrad i Sverige fast du arbetar i ett annat medlemsland. Ett exempel på ett undantag är när din arbetsgivare skickar ut dig på arbete i ett annat land. Ta därför reda på vad som gäller just för dig innan du reser.

Tänk också på att du inte kan vara försäkrad mot arbetslöshet i två länder samtidigt. När du börjar arbeta i ett annat EU/EES-land är det viktigt att du ser till att du från början omfattas av landets försäkring.

Du ansöker på nytt om medlemskap hos oss om du flyttar hem till Sverige eller om anställningen upphör.

Gränsarbetare försäkras i arbetslandet

Du anses vara gränsarbetare om du arbetar i ett EU/EES-land men bor i ett annat och återvänder till bosättningslandet åtminstone en gång per vecka. Då ska du vara försäkrad i det land där du arbetar.

Om du som gränsarbetare blir delvis eller periodvis arbetslös ska du söka ersättning i det land där du arbetar. Om du däremot blir helt arbetslös ska du anmäla dig hos Arbetsförmedlingen i Sverige och söka ersättning här.

För att försäkringsperioden ska bli sammanhängande när du söker ersättning från a-kassan i Sverige måste du direkt efter att du blivit arbetslös ansöka om medlemskap i den a-kassa som har ett verksamhetsområde som motsvarar den sysselsättning som du hade i det andra landet. Du har rätt till medlemskap utan att först behöva arbeta här hemma när du anses vara en helt arbetslös gränsarbetare som är bosatt i landet.

Oäkta gränsarbetare försäkras i arbetslandet

Du kan räknas som en så kallad oäkta gränsarbetare när du bor i ett EU/EES-land och arbetar i ett annat, men återvänder till bosättningslandet (Sverige) mer sällan än en gång per vecka. Detta kan till exempel gälla dig som haft din familj kvar i Sverige eller dig som haft en säsongsanställning.

Som oäkta gränsarbetare ska du, liksom gränsarbetaren, vara försäkrad mot arbetslöshet i det land du arbetar i. Men om du blir helt arbetslös kan du välja att söka arbete i bosättningslandet (Sverige) och söka medlemskap i en svensk a-kassa, eller att söka arbete i landet där du arbetat. Om du väljer det senare prövas också din rätt till ersättning där.

För att försäkringsperioden ska bli sammanhängande när du väljer att söka ersättning från a-kassan i Sverige måste du direkt efter att du blivit arbetslös ansöka om medlemskap i den a-kassa som har ett verksamhetsområde som motsvarar den sysselsättning som du hade i det andra landet. Du har rätt till medlemskap utan att först behöva arbeta här hemma när du anses vara helt arbetslös och bosatt i landet.

"Femårsregeln" - en nordisk överenskommelse

Femårsregeln gäller för dig om du har varit försäkrad i Sverige tidigare. Efter det att du lämnat den svenska försäkringen ska du ha arbetat i ett annat nordiskt land. Du måste komma tillbaka till Sverige från ett nordiskt land inom fem år. Vill du bli medlem hos oss igen måste du ansöka om medlemskap inom åtta veckor från det att du lämnade det andra nordiska landets försäkring.

Försäkring i Sverige eller utomlands?

I de flesta länder inom EU blir du automatiskt arbetslöshetsförsäkrad när du börjar arbeta. I till exempel Danmark är det annorlunda. Där måste du själv ansluta dig till en a-kassa. Se till att bli arbetslöshetsförsäkrad från första arbetsdagen för att vara obrutet arbetslöshetsförsäkrad under tiden du arbetar utomlands.

Utsänd av svensk arbetsgivare

Om du är utsänd av en svensk arbetsgivare ska du kontakta Försäkringskassan för att göra ett så kallat lagval. Om du ska arbeta i ett annat medlemsland men vara försäkrad i Sverige fortsätter du att vara medlem hos oss. Du behöver intyg A1 eller E101 från Försäkringskassan för att vara säker på att du ska omfattas av svensk försäkring under tiden du arbetar utomlands. Intyget skickar du in till oss på a-kassan. Att det är Försäkringskassan du ska vända dig till beror på att beslut om vilket lands försäkring som gäller inte bara berör arbetslöshetsförsäkring, utan hela det svenska trygghetssystemet. I Sverige är det Försäkringskassan som är så kallad behörig institution att fatta beslut om undantag från huvudregeln.

Inte utsänd av svensk arbetsgivare

Om du jobbar i annat EU/EES-land men inte är utsänd av en svensk arbetsgivare behöver du ett intyg från a-kassan i det land där du arbetar. Detta intyg skickar du till oss på a-kassan när du kommer tillbaka till Sverige.

Obruten försäkring

För att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning i Sverige ska du ha varit arbetslöshetsförsäkrad i minst tolv månader utan avbrott. Under vissa förutsättningar har du rätt att lägga samman perioder som du har arbetat och varit arbetslöshetsförsäkrad i andra länder inom EU/EES (eller Schweiz) med månader som du varit medlem hos oss. För att vara obrutet försäkrad bör du därför se till att kvarstå som medlem månaden ut i den månad som du påbörjar ditt arbete i den andra medlemsstaten, förutsatt att du inte börjar arbeta den första i en kalendermånad.

Normala villkor när du är hemma igen

Om du inte har något arbete som väntar på dig när du kommer hem efter att ha jobbat i ett annat EU/EES-land eller Schweiz och du behöver ansöka om arbetslöshetsersättning gäller normala villkor för dig. För att ha rätt tillinkomstrelaterad ersättning måste du uppfylla både ett medlemsvillkor och ett arbetsvillkor.

Om du arbetat i Norge

Om du just avslutat arbete i Norge behöver du ansöka om intyget U1 från Norska myndigheten NAV. Information om vilka regler som gäller kan du läsa på www.nav.no

Mer information kan du också få genom Grensetjänstens på www.grensetjansten.com

Kontakta oss

Tveka inte att kontakta oss när du planerar att åka utomlands eller när du är på väg tillbaka, för att få reda på vad som gäller i just ditt fall. Vår EU/EES grupp når du direkt via e-post eu.a-kassan@byggnads.se eller på telefon 010 - 601 18 00.

Mer information

Genom EU-förordningarna får du som flyttar mellan länderna eller som bor och arbetar i skilda länder ett skydd om du blir arbetslös.

Sedan den 1 maj 2010 gäller en EU-förordning, 883/2004 och tillämpningsförordning (987/2009), om samordning av medlemsländernas regler på det sociala området. Bestämmelserna omfattar även arbetslöshetsförsäkringen.

Förordningen tillämpas sedan den 1 april 2012 också av Schweiz och från och med 1 juni 2012 även EES-länderna Norge, Island och Lichtenstein.

För personer som inte är EU/EES-medborgare eller schweiziska medborgare ska de tidigare förordningarna fortfarande tillämpas.

Genom EU-förordningarna får personer som flyttar mellan länderna, eller som bor och arbetar i skilda länder, ett skydd om de blir arbetslösa som de inte skulle ha haft om enbart nationella regler hade tillämpats.

EU-förordningarna innehåller bland annat bestämmelser om:

Möjligheten att söka arbete i ett annat land med ersättning från a-kassan från hemlandet. Möjligheten att åberopa kvalifikationsperioder från andra länder för rätt till ersättning. Vilket lands lag som ska tillämpas för arbetstagare som rör sig över gränserna. Gränsarbetares rätt till ersättning, till exempel att ansökan om ersättning, ska lämnas in i bosättningslandet.

För rätt till ersättning från den svenska arbetslöshetsförsäkringen krävs att en arbetssökande uppfyller villkoren prövade enligt svensk lag. EU-förordningarna omfattar både inkomstbortfallsförsäkringen och grundförsäkringen.

Det finns vissa undantag från huvudregeln att du ska vara arbetslöshetsförsäkrad i arbetslandet. Det är Försäkringskassan som fattar beslut om undantag.

Huvudregeln är att du ska vara arbetslöshetsförsäkrad i arbetslandet. Trots det finns det undantag från regeln, till exempel om du arbetar som utsänd eller om du arbetar i flera länder.

Utsänd

Att arbeta som utsänd innebär att du under en given tidsperiod får ett uppdrag i ett annat land inom EU/EES eller Schweiz för ett svenskt företags räkning. Tiden du arbetar utomlands jämställs med arbetad tid i Sverige och därför ska du inte avsluta ditt medlemskap hos oss, utan kvarstå som medlem under tiden du jobbar utomlands. För att bekräfta att du varit utsänd behöver du beslut/intyg A1 från Försäkringskassan.

Inte utsänd

Om du jobbar i annat EU/EES-land men inte är utsänd av en svensk arbetsgivare behöver du ett intyg från a-kassan i det land där du arbetar. Detta intyg skickar du till oss på a-kassan när du kommer tillbaka till Sverige.

Arbete i flera länder

Normalt sett ska du vara arbetslöshetsförsäkrad i en medlemsstat i taget. Om du arbetar i flera länder kan du behöva ett beslut från Försäkringskassan där de beslutar om vilket lands försäkring du ska tillhöra. Det beslutet/intyget heter A1.

Om du flyttar eller återvänder till Sverige efter arbete i ett annat EU- eller EES-land och vill ansöka om ersättning gäller samma regler för ersättning som om du arbetar i Sverige.

Medlemsvillkor och arbetsvillkor
För att få ersättning från den inkomstbaserade försäkringen i Sverige måste du uppfylla ett medlemsvillkor och ett arbetsvillkor. Medlemsvillkoret innebär tolv månaders sammanhängande medlemskap i a-kassan.

För att få ersättning från grundförsäkringen måste du uppfylla ett arbetsvillkor, men behöver inte uppfylla ett medlemsvillkor.

Reglerna för hur arbete utomlands påverkar ditt medlemskap och rätten till ersättning från oss kan vara komplicerade. Kontakta oss om du har frågor eller känner dig osäker på vad som gäller dig.

Om du arbetar i ett land som inte ingår i EU/EES så omfattas du inte av de förordningar om social trygghet som gäller inom området.

Om du har planer på att åka till utlandet och arbeta, vare sig det rör sig om ett EU/EES-land eller inte, är det viktigt att du tar kontakt med oss så du får veta vad som gäller. 

Du ansöker om ersättning genom att tidrapportera på Mina sidor. På tidrapporten fyller du i och intygar om du varit arbetslös, sjuk, har arbetat med mera. Du fyller i för alla veckodagar, även lördag och söndag.

Börja tidrapportera så snart du kan

Den första tidrapporten du skickar in till oss vid en ny arbetslöshetsperiod är en del av din av ansökan om ersättning. Det betyder att vi behöver din första tidrapport för att kunna fatta beslut i ditt ärende. Därför är det viktigt att du skickar in den så snart som möjligt. 

När och hur ofta?

Har du fått beslut om att du har rätt till ersättning och skickar in din tidrapport före midnatt på en måndag, betalar vi vanligtvis ut din ersättning redan på torsdagen samma vecka. Däremot kan dagen för utbetalning förändras i veckor som innehåller röda dagar.

Efter den första tidrapporten väljer du själv om du vill tidrapportera varje vecka eller om du hellre vill göra det med flera veckors mellanrum. Du avgör vad som passar dig bäst.

Tänk på att vi inte kan betala ut ersättning om du tidrapporterar för veckor som ligger längre bakåt i tiden än nio månader.

Fyll i all arbetad tid

Det är viktigt att du fyller i all tid som du har arbetat på din tidrapport, det vill säga redan från den första dagen som anställningen gäller. Om du inte gör det kan det leda till att vi betalar ut felaktig ersättning till dig.

Då finns risken att du blir skyldig att betala tillbaka ersättning till oss och du riskerar dessutom att förlora ditt medlemskap i a-kassan.

Titta på vår film om vikten att tidrapportera rätt

Vi har gjort en kort film om detta som du kan se här. Ta dig tid att se den och hör alltid av dig när du har frågor. Vi hjälper dig gärna!

Så här fyller du i din tidrapport:

• Alla veckans dagar ska fyllas i, även lördag och söndag.
• Veckan som du tidrapporterar för måste ha passerat innan du skickar in din tidrapport.
• Har du varit sjuk, haft föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning ska du fylla i det för den eller de dagar som det gäller.
• Har du varit förhindrad från att söka arbete ska du fylla i vilken eller vilka dagar du varit förhindrad.
• Arbetar du deltid och har en anställning med fast omfattning (procent av heltid) ska du alltid fylla i den procentsats som du är anställd för att arbeta. Tid som du arbetar utöver anställningens omfattning fyller du i som timmar på respektive dag.
• Har du en behovsanställning/timanställning fyller du i den arbetade tiden som timmar.
• Har du en anställning där jourtid ingår fyller du alltid i all jourtid som arbetad tid. Detta gäller även för sovande jour.
• Får du aktivitetsstöd från Försäkringskassan fyller du i att du inte kunnat arbeta de dagar som du fått aktivitetsstöd.
• Om du börjar ett nytt arbete under en vecka som du även söker ersättning för, är det viktigt att du fyller i alla veckans dagar på tidrapporten. Det gäller oavsett anställningens omfattning. Du ska endast fylla i arbete på lördag och söndag om du faktiskt har arbetat dessa dagar. Om inte fyller du i att du varit arbetslös.

Om du är föräldraledig och tar ut föräldrapenning ska du fylla i det på tidrapporten, oavsett om du har föräldrapenning med sjukpenningnivå, grundnivå eller lägstanivå. Du fyller i alla veckans dagar, även lördag och söndag. Föräldrapenning på helgen påverkar inte din rätt till ersättning från a-kassan, men måste ändå fyllas i för att a-kassans och Försäkringskassans uppgifter om dig ska stämma överens.

Klicka på alternativet Sjuk/VAB/Föräldrapenning och ange sedan omfattningen för den eller de dagar det gäller.

Om du tar ut föräldrapenning fem vardagar per vecka räknas du som föräldraledig på heltid.

För dig som har konstnärligt arbete gäller särskilda regler för hur du fyller i dina tidrapporter. Med konstnärligt menas arbete som musiker, sångare, skådespelare eller annat artistiskt arbete.

När du har utfört konstnärligt arbete en dag räknar du själv ut de arbetade timmarna genom att dividera bruttolönen för den dagen med ett schabloniserat timlönebelopp på 189 kronor. Ett brutet tal avrundas till närmaste hel- eller halvtimme.

Exempel

Under en vecka deltog du i två teaterföreställningar, en på tisdagen och en på torsdagen. Inkomsten var 1 800 kronor för tisdagens föreställning och 2 000 kronor för torsdagens.

Tisdagen: 1 800 / 189 = 9,52                     

Torsdagen: 2 000 / 189 = 10,58

Du ska fylla i 9,5 timmar arbete på tisdagen på din tidrapport och 10,5 timmar på torsdagen.

Om antalet arbetade timmar för en dag överstiger 15,5 ska du föra över de timmar som överstiger 15,5 till en annan dag i samma vecka.

Om det sammanlagda antalet arbetade timmar under en vecka överstiger 40, ska du föra över de timmar som överstiger 40 till veckan därpå. Om även nästa veckas timmar överstiger 40 för du över överskottet till nästföljande vecka och så vidare.

Om inkomsten för en dags konstnärligt arbete är mindre än 1 512 kronor ska du fylla i stället fylla i den tid du faktiskt arbetade på tidrapporten.

Om du har en anställning där betald jourtid ingår ska du alltid fylla i all jourtid som arbetad tid på tidrapporterna. Detta gäller även för sovande jour. Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande för att kunna utföra en arbetsinsats om behov uppstår och därför anses du inte vara arbetslös.

Har du arbetat jour mer än 15,5 timmar på en och samma dag fyller du i resterande tid på en annan dag i samma vecka. 

Har du en anställning som som innebär schemalagd arbetstid eller fastställd omfattning och samtidigt får ersättning från oss är det viktigt att du fyller i din tidrapport på rätt sätt.

Om du har ett arbete med en fastställd omfattning ska du fylla i de rutor som avser procentsats på din tidrapport. Det viktiga är att den tid du fyller i stämmer överens med den arbetstid som senare redovisas per månad på ditt arbetsgivarintyg. Om tiden inte stämmer överens riskerar du att behöva betala tillbaka felaktigt utbetald ersättning.

Vi hjälper dig gärna

Om du har en anställning där din arbetsgivare stämmer av mertid eller fyllnadstid vid ett senare tillfälle och du inte har vetskap om den tiden förrän avstämningen är gjord, ska du fylla i din procentsats. När du sedan vet hur många mertidstimmar eller fyllnadstimmar du får betalt för ska du meddela oss det.

Exempel: för perioden april till juni redovisas 39 timmars mertid i juni månad. Eftersom vi inte vet när dessa timmar faktiskt är arbetade delar vi dem med antalet veckor under perioden, i det här fallet 13 veckor, vilket ger oss tre timmar per vecka. Dessa tre timmar ska då fyllas i på varje vecka under perioden april till juni.

Om du däremot har en timanställning med något som kallas timbank, där inarbetade extratimmar fylls på, är det viktigt att du fyller i de timmarna de dagar när du arbetat på tidrapporten.

Hör av dig till oss om du är osäker på hur du ska fylla i dina timmar. Vi hjälper dig att räkna ut hur.

För att ha rätt till ersättning från a-kassan när du är arbetslös ska du vilja och kunna ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag, innebär det att du inte har rätt till någon ersättning för tiden du är ledig. De lediga dagarna ska du fylla i som dagar då du inte kunnat arbeta när du tidrapporterar.

På tidrapporten går det att fylla i ett alternativ för semester, men den är endast till för dig som tar semester från en deltidsanställning.

Semesterdagar är alltid hela dagar

Om du har ett deltidsarbete har du rätt att vara ledig för semester. Det kan också vara så att du måste ta ut ledighet i semester fastän du kanske hellre skulle vilja arbeta, till exempel om arbetsplatsen stänger för semester. Semesterdagar är alltid hela dagar.

Skulle du ta semesterledigt en enstaka dag räknas det som om du har semester hela dagen även om du i vanliga fall skulle ha arbetat mindre än åtta timmar den aktuella dagen.

Fyll i alla dagar

Vid längre semesterledighet räknas även arbetslösa dagar som semesterdagar om de ligger mellan dagar som du är semesterledig.

Du som normalt får ersättning någon eller några dagar per vecka har inte rätt till någon ersättning alls för veckor där du tar ut hela veckoarbetstiden som semester.

På din tidrapport ska du fylla i semester alla dagar för hela semesterperioden.

Exempel:
Du som vanligtvis arbetar måndag, tisdag och fredag och tar semester dessa dagar har inte heller rätt till ersättning för onsdag och torsdag. Då fyller du i semester för hela veckan på din tidrapport.

Du som har din veckoarbetstid förlagd till fem dagar per vecka för att sedan vara arbetsfri i fem dagar har inte heller rätt till ersättning under den vecka eller de mellanliggande veckor som du har semester.

Om du skulle ha arbetat vecka 28, 30 och 32 om det inte hade varit för semesterledigheten ska du kryssa semester alla dagar under veckorna 28, 29, 30, 31 och 32.

Är du sjuk samtidigt som du söker ersättning från a-kassan ska du fylla i det på din tidrapport. Du fyller i alla veckans dagar, även lördag och söndag. Klicka på alternativet Sjuk/VAB/Förädrapenning och ange sedan omfattningen för den eller de dagar det gäller.

Arbetar du extra samtidigt som du får ersättning från a-kassan är det viktigt att du fyller i den tid du har arbetat på rätt sätt. Har du varit helt arbetslös och får ett arbete på deltid måste du anmäla det till oss så snart som möjligt för att veta hur det påverkar din ersättning. Skicka även in ett anställningsbevis till oss. När du tidrapporterar fyller du i att du har påbörjat en anställning på tidrapporten som gäller för den vecka då din anställning började.

Timanställning

Har du en timanställning fyller du dag för dag i exakt det antal timmar du har arbetat på dina tidrapporter. Detta gäller även om du arbetat på kvällar och helger.

Deltidsarbete

Arbetar du deltid med fast arbetstid och månadslön fyller du i hur många procent av en heltid anställningen gäller på din tidrapport.

Har du arbetat timmar utöver den fasta arbetstiden fyller du även i de timmarna som arbete på tidrapporten.

Har du ett ojämnt schema och exempelvis arbetar heltid en vecka och är ledig nästa vecka, ska du ändå fylla i den fastställda arbetstiden på tidrapporten varje vecka.

Tillfällig anställning på heltid

Har du fått en tillfällig anställning på heltid ska du anmäla till Arbetsförmedlingen att du inte längre är arbetssökande.

Om den tillfälliga heltidsanställningen började mitt i en vecka ska du fylla i arbete från och med den veckodag du börjar arbeta. På samma tidrapport fyller du i att du varit arbetslös på lördagen och söndagen om du inte jobbade de dagarna. Om du däremot jobbade på helgen fyller du i antalet arbetade timmar även på lördagen och söndagen.

Under tiden som du har din heltidsanställning behöver du inte skicka in några tidrapporter till a-kassan.

Ideellt arbete

Du har fortsatt rätt till ersättning från a-kassan om du samtidigt arbetar ideellt i en förening utan vinstintresse. Om arbetet däremot hindrar dig från att ta annat arbete, fyller du i att du inte kunnat ta arbete på tidrapporten för de tillfällen det gäller. Om du får någon form av lön för det ideella arbetet fyller du i arbete på tidrapporten för de timmar du har fått betalt.

Uppdragstagare

Arbetar du på uppdrag måste vi göra en bedömning för att avgöra om dina uppdrag mest liknar tillfälliga anställningar, eller om de mer liknar egen verksamhet. Beroende på vad vi kommer fram till, kan din rätt till ersättning se olika ut. Därför är det viktigt att du hör av dig till oss om du arbetar på uppdrag.