Villkor och regler

Det finns en rad villkor och regler du behöver förhålla dig till när du ansöker om arbetslöshetsersättning.

Nedan hittar du fördjupad information om a-kasseregler och villkor i allmänhet. Vill du veta vad som gäller just för dig är du välkommen att kontakta oss personligen.

Klicka på respektive länk för att läsa mer.

Du är välkommen att kontakta oss på telefonnummer 010 - 601 18 00 helgfria vardagar mellan klockan 08.00-16.00.
Hittar du inte svaret på din fråga här går det självklart också bra att skicka e-post till oss.

 

Välj kategori

Arbetslös för första gången

  • Det finns ett antal grundvillkor som vid sidan av ett arbetsvillkor och ett medlemsvillkor måste vara uppfyllda för att du ska ha rätt till ersättning från oss.

    Dessa grundvillkor innebär att du ska:

    • kunna arbeta minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan
    • vara anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och
    • stå till arbetsmarknadens förfogande. Det innebär att du har för avsikt att arbeta och att det inte finns något hinder för detta.
  • Ett medlemsvillkor innebär att du har varit medlem i en a-kassa under en sammanhängande tid av minst tolv månader.

    TIllsammans med ett uppfyllt arbetsvillkor är ett medlemsvillkor förutsättningen för att du ska kunna ansöka om inkomstrelaterad ersättning (ersättning från a-kassan som grundar sig på den inkomst du haft under det senaste året).

    Om du uppfyller ett arbetsvillkor men inte ett medlemsvillkor kan du ansöka om ersättning från den så kallade grundförsäkringen. Det kallas för grundersättning.

    Läs mer om grundersättning.

    Läs mer om arbetsvillkor. 

  • För att du ska kunna ansöka om inkomstbaserad ersättning f(en ersättning som grundas på det arbete du utfört) måste du uppfylla ett arbetsvillkor. Det finns flera olika sätt att göra det på.

    Du uppfyller ett arbetsvillkor om du under de senaste tolv månaderna före arbetslösheten (kvalifikationstiden) gjort något av följande:

    • Förvärvsarbetat i minst sex kalendermånader. Alla sex månader måste innehålla minst 80 arbetade timmar.

    eller

    • Förvärvsarbetat i minst 480 timmar under sex sammanhängande kalendermånader och arbetat minst 50 timmar i varje månad.

    Som förvärvsarbete räknas också tid med:

    • Betald semester med bibehållen lönledighet som betalas av arbetsgivaren (inte sjuklön),
    • avgångsvederlag/ekonomiskt skadestånd,
    • skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA),
    • anställning inom Samhall,
    • anställning med lönebidrag,
    • anställning med anställningsstöd (inte särskilt anställningsstöd),
    • nystartsjobb.

    Om det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret kan upp till två månader med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt räknas in.

  • Ett arbete ska alltid styrkas med arbetsgivarintyg från din arbetsgivare. Det är din arbetade tid under de senaste tolv månaderna innan du blev arbetslös som ska styrkas.

    Vi använder ditt arbetsgivarintyg som underlag för att bedöma om du kan få ersättning från oss och i så fall hur mycket.

    www.arbetsgivarintyg.nu begär du att din arbetsgivare fyller i ett arbetsgivarintyg. Arbetsgivarintyget fylls i för de senaste 13 månaderna du har arbetat. Har du haft flera anställningar behöver vi ett arbetsgivarintyg från varje enskild arbetsgivare. 

    Arbetsgivarintyg skickas även till oss på begäran, till exempel när din anställning är avslutad eller löpande vid pågående deltidsanställning.

  • När vi räknar ut vilken ersättning du har rätt till vägs olika faktorer ihop. En av dessa faktorer kallas genomstnittlig arbetstid. Det är din genomsnittliga arbetstid per vecka före arbetslösheten.

    Den genomsnittliga arbetstiden är det antal timmar per vecka som du får ersättning för om du är helt arbetslös. För dig som har ersättning enligt grundförsäkringen påverkar den genomsnittliga arbetstiden också din ersättning per dag.

    Arbetsgivarintyget utgör grunden

    Den genomsnittliga arbetstiden beräknas med hjälp av uppgifterna på ditt arbetsgivarintyg. Den motsvarar den genomsnittliga tid som du arbetat, 13 månader före arbetslösheten. Tid med vissa socialförsäkringsförmåner, till exempel sjukpenning och föräldrapenning, kan läggas samman med arbetad tid när beräkningen görs.

    I vissa fall kan tid före din arbetslöshet vara överhoppningsbar vilket betyder att månader som ligger längre än ett år tillbaka i tiden kan räknas med då den genomsnittliga arbetstiden fastställs.

  • Om du säger upp dig från ditt arbete på egen begäran eller på annat sätt orsakar att du blir uppsagd riskerar du att bli avstängd från ersättning i 45 ersättningsdagar.

    Om vi bedömer att du haft giltig anledning till att säga upp dig blir du inte avstängd. Kontakta oss gärna innan du säger upp dig så kan vi berätta mer om vad som gäller just i ditt fall. 

    Giltig anledning

    För att giltig anledning ska finnas krävs starka skäl, till exempel att du inte fått ut din lön eller att arbetet varit olämpligt av hälsoskäl. Du måste ha försökt lösa problemen innan du slutade arbetet. Att sluta på egen begäran ska vara en sista utväg när allt annat har prövats.

    Fyll i e-tjänsten "Frågor om varför du sagt upp dig från din anställning" på Mina sidor så att vi kan bedöma om du haft giltig anledning att säga upp dig.

    Hälsoskäl

    Om du slutar ditt arbete på grund av hälsoskäl ska de styrkas genom ett läkarintyg. Intyget ska vara utfärdat innan anställningen upphörde och det måste framgå att läkaren anser att arbetet är olämpligt för dig.

    Möjligheterna till omplacering hos arbetsgivaren ska vara uttömda innan anställningen avslutas. Du måste visa att du framfört dina problem till arbetsgivaren så att denne kan försöka lösa dem.

    Fyll i e-tjänsten "Frågor om varför du sagt upp dig från din anställning" på Mina sidor så att vi kan bedöma om du haft giltig anledning att säga upp dig. Bifoga även läkarintyg.

    Misskötsel

    Du kan även bli avstängd från ersättning om du blivit uppsagd på grund av att du misskött ditt arbete.

    Tredje gången

    Om du redan blivit avstängd två gånger på grund av att du har orsakat din arbetslöshet och gör det en tredje gång inom samma ersättningsperiod, upphör din rätt till ersättning. För att åter kunna få ersättning måste du uppfylla ett arbetsvillkor.

    Viktigt att skicka in tidrapporter

    För att avstängningsdagarna ska räknas av måste du vara anmäld på Arbetsförmedlingen och fylla i och skicka in tidrapporter till oss.

    Det gör du på vår e-tjänst Mina sidor.

  • Hur stor din ersättning från oss blir beror bland annat på hur länge du varit medlem hos oss, hur mycket du arbetat samt vilken inkomst du haft.

    En ersättningsperiod består av 300 ersättningsdagar. Har du barn under 18 år när din ersättningsperiod tar slut får du ytterligare 150 ersättningsdagar.

    Du kan maximalt få ersättning för fem dagar per vecka, i genomsnitt 22 dagar per månad.

    Maximalt 910 kronor om dagen

    Om du varit medlem i en a-kassa i tolv månader uppfyller du medlemsvillkoret. Uppfyller du även arbetsvillkoret inom medlemstiden kan du få ersättning från oss som är baserad på din tidigare inkomst, dock högst 80 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst och maximalt 910 kronor per dag de 100 första dagarna.

    För att din ersättning per dag ska bli 910 kronor måste du ha tjänat minst 25 025 kronor per månad det senaste året innan arbetslösheten.

    Från och med dag 101 sjunker ersättningen till 760 kronor per dag, men du kan fortfarande få ersättning upp till 80 procent av din lön. Från och med dag 201 sjunker ersättningsnivån till 70 procent, men fortfarande högst 760 kronor per dag.

    Grundbeloppet ger maximalt 365 kronor om dagen

    Du kan beviljas ersättning från grundförsäkringen, så kallad grundersättning, om du uppfyller ett arbetsvillkor men inte har varit medlem i en a-kassa i minst tolv månader. Detta gäller även om du har varit medlem i tolv månader men inte uppfyller arbetsvillkoret inom medlemstiden. För att kunna få grundersättning måste du ha fyllt 20 år.

    Om du arbetat i genomsnitt 40 timmar per vecka i tolv månader är den högsta grundersättningen 365 kronor per dag. Beloppet minskar proportionerligt om du arbetat färre än tolv månader eller om du arbetat deltid.

  • En ersättningsperiod består av 300 ersättningsdagar. Har du barn under 18 år när din ersättningsperiod tar slut får du ytterligare 150 ersättningsdagar.

    Du kan maximalt få ersättning för fem dagar per vecka, i genomsnitt 22 dagar per månad.

    En ersättningsperiod inleds alltid med sju karensdagar. Som karensdag räknas dagar då du skulle kunnat få ersättning från oss. Högst fem karensdagar kan räknas av per vecka. När karensen är avklarad får du din första ersättningsdag.

    Om du arbetat till och från under din arbetslöshet är det möjligt att du uppfyller ett nytt arbetsvillkor och kan få en ny ersättningsperiod när dina dagar är förbrukade. Vi utreder det när du har cirka 50 dagar kvar av din period.

    Arbetsförmedlingen anvisar dig till jobb- och utvecklingsgarantin

    Om du inte uppfyller kraven för att få en ny period ska du prata med Arbetsförmedlingen så att de ordnar en plats i jobb- och utvecklingsgarantin.

    När du deltar i jobb- och utvecklingsgarantin eller i något annat arbetsmarknadspolitiskt program får du aktivitetsstöd från Försäkringskassan.

    Nivån på aktivitetsstödet motsvarar det du skulle fått i ersättning per dag från oss. Vi beräknar din ersättning per dag och skickar uppgiften till Försäkringskassan.

  • Varken fackförbundet Byggnads eller fackförbundet Svenska Målareförbundet tillämpar tilläggsförsäkring.

  • Har du varit sjuk eller föräldraledig innan du blev arbetslös och inte fått ersättning från Försäkringskassan måste du själv intyga det. Om du har varit sjuk utan ersättning behöver du skicka oss ett läkarintyg.

    Vi får meddelande från Försäkringskassan om du har varit sjuk eller föräldraledig och fått ersättning från dem innan du blev arbetslös. I det fall du varit sjuk eller föräldraledig utan ersättning från Försäkringskassan måste du själv meddela oss detta. Vi behöver uppgiften för att kunna bedöma din rätt till ersättning.

  • Avgångsvederlag räknas om till arbetad tid när vi bedömer rätten till ersättning om du blir arbetslös.

    Har du fått ett avgångsvederlag från din arbetsgivare i samband med att du slutat din anställning är det viktigt att du skickar in överenskommelsen om detta när du ansöker om ersättning. Avgångsvederlaget räknas om till arbetad tid och ska ingå i beräkningen av din ersättning.

    Du får inte ersättning under tiden du har avgångsvederlag. Du ska ändå anmäla dig på Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Detta är viktigt för att du ska skydda din sjukpenninggrundande inkomst (SGI).

  • Om du slutar ditt arbete på grund av att företaget går i konkurs fattar konkursförvaltaren beslut om rätt till statlig lönegaranti.

    Om du omfattas av statlig lönegaranti och söker ersättning från oss på a-kassan måste du skicka en kopia på beslutet om lönegarantin till oss. Om det finns flera beslut ska kopior på alla beslut skickas in.

    Anmäl dig på Arbetsförmedlingen

    Skulle du bli arbetslös efter en konkurs ska du anmäla dig på Arbetsförmedlingen den första dagen efter att din rätt till statlig lönegaranti upphört. Det är från den dagen du räknas som arbetslös. Skulle du enligt lagen om anställningsskydd, LAS, ha rätt till längre uppsägningstid än vad du får i statlig lönegaranti gäller den tid du har lönegaranti. Din rätt till lönegaranti framgår av det beslut du får från konkursförvaltaren eller från Länsstyrelsen.

    Även företagare kan omfattas

    Om du varit företagare kan du också omfattas av den statliga lönegarantin om du inte varit majoritetsägare eller haft väsentligt inflytande över verksamheten i förhållande till övriga delägare. Det är konkursförvaltaren som avgör detta.

  • För att ha rätt till ersättning från oss på a-kassan ska du uppfylla ett arbetsvillkor inom de senaste tolv månaderna före arbetslösheten (kvalifikationstiden).

    Den perioden kan i vissa fall förlängas om du av olika anledningar haft dagar då du inte kunnat arbeta. Det kallas överhoppningsbar tid.

    Max fem år bakåt i tiden

    Överhoppningsbar tid betyder att arbete som ligger längre tillbaka än tolv månader kan räknas in i arbetsvillkoret. Den överhoppningsbara tiden kan inte vara längre än fem år.

    En kalendermånad kan bara vara överhoppningsbar om minst hälften av månaden består av överhoppningsbar tid. Har du arbetat så mycket att månaden kan räknas med i ett arbetsvillkor ingår den alltid i kvalifikationstiden oavsett vad du har gjort resten av tiden.

    Som överhoppningsbar tid gäller:

    • Styrkt sjukdom vård av barn som inte fyllt två år eller att du varit hemma med adoptivbarn i två år efter barnets ankomst till familjen.
    • Styrkt sjukdom vård av barn som inte fyllt tre år eller att du varit hemma med adoptivbarn i tre år efter barnets ankomst till familjen.
    • Vård av närstående med närståendepenningtid då du på uppdrag av socialnämnden tagit emot barn i ditt hem.
    • Tid då du inte fått arbeta på grund av myndighetsbeslut enligt smittskyddslagen, livsmedelslagen eller föreskrifter med stöd i livsmedelslagen, utom hälsokontroll vid inresa eller avspärrning enligt smittskyddslagen.
    • Tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall.
    • Frihetsberövad på kriminalvårdens område.
    • Avslutade heltidsstudier, studierna ska ha avslutats efter att du fyllt 25 år eller så ska du ha förvärvsarbetat på heltid i minst fem sammanhängande månader innan studierna.
    • Militär utbildning som rekryt inom Försvarsmakten.
    • Vistelse utomlands till följd av att du följt med din make, maka eller sambo vid hans eller hennes arbete i utlandet, men bara om arbetsgivaren har sitt säte i Sverige och lönen betalas ut från Sverige
    • Arbete finansierat med särskilt anställningsstöd.
    • Tid då du har haft rätt till etableringsersättning enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
    • Tid med föräldrapenning (om månaden inte ingår i ett arbetsvillkor).
    • Tid då du varit förhindrad att arbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt (om månaden inte ingår i ett arbetsvillkor).
  • Det spelar ingen roll om du har privat eller kommunal barnomsorg. Det går också bra om det exempelvis är far- eller morföräldrar som ansvarar för omsorgen. Det viktiga är att du med kort varsel kan ordna så någon kan ta hand om barnen när du får ett arbete.

    För att ha rätt till ersättning från oss på a-kassan måste du, förutom att uppfylla arbetsvillkor och medlemsvillkor, stå till arbetsmarknadens förfogande minst 17 timmar per vecka.

    Under den tiden får det inte finnas något som hindrar dig från att ta ett arbete som erbjuds. Du får inte heller begränsa din arbetsmöjlighet till endast vissa veckodagar eller tider på dagen.

  • Om du haft ett extraarbete vid sidan av ditt heltidsarbete innan arbetslösheten finns det möjlighet att få det godkänt av a-kassan. Ett godkänt extraarbete påverkar inte din ersättning.

    Nedan kan du läsa mer om vilka villkor som gäller för att ditt extraarbete ska godkännas. Hör gärna av dig om du har frågor!

    Arbete i tolv månader

    För att ditt extraarbete ska kunna godkännas krävs att du har varit anställd och arbetat i extraarbetet i minst tolv månader samtidigt som du arbetade heltid i din huvudsyssla. Extraarbetet får inte hindra dig från att ta ett nytt heltidsarbete

    Inkomstgräns

    För att ett extraarbete i en anställning ska kunna godkännas får inkomsten från extraarbetet inte överstiga 2 190 kronor per vecka.

    Skicka arbetsgivarintyg

    För att vi ska kunna pröva om ditt extraarbete kan godkännas behöver vi få ett arbetsgivarintyg på extraarbetet. Begär ett arbetsgivarintyg via vår smidiga e-tjänst arbetsgivarintyg.nu eller tipsa din arbetsgivare om att använda tjänsten.

    Ett godkänt extraarbete påverkar inte din ersättning

    Om vi godkänner ditt extraarbete ska du inte fylla i extraarbetet på dina tidrapporter (kassakort). Om extraarbetet inte godkänns ska det fyllas i på tidrapporterna och dras av från ersättningen.

    Om du arbetar mer

    Om du under arbetslösheten arbetar mer än tidigare i ditt extraarbete, måste du meddela det till oss. Ditt extraarbete upphör då att vara godkänt och du ska du fylla i alla arbetade timmar på dina tidrapporter.

    Extraarbete i eget företag

    Om du drivit ett eget företag, exempelvis ett jord- eller skogsbruk, vid sidan av ditt heltidsarbete finns det möjlighet att få företaget godkänt som extraarbete. Villkoren skiljer sig dock något från de som gäller för extraarbete som anställd. Läs mer om vad som gäller i avsnittet Företagare.

    Länk till avsnittet Företagare

    Meddela oss alla förändringar

    Om du arbetar fler timmar, tjänar mer än tidigare eller något annat förändras i ditt extraarbete, måste du meddela oss så att vi kan bedöma om det påverkar din ersättning. Om du inte meddelar oss förändringar kan det resultera i felaktigt utbetalad ersättning och du kan bli återbetalningsskyldig.

  • Som företagare avses i arbetslöshetsförsäkringen en fysisk person som har eget företag som hen personligen utför arbete i och har ett väsentligt inflytande över.

    Vem som anses vara företagare är kopplat till det skatterättsliga begreppet av verksamhet. Det innebär att verksamheten bedrivs yrkesmässigt, självständigt och i vinstsyfte.

    När är en företagare arbetslös?

    Arbetslöshetsförsäkringen ska ge ekonomiskt stöd till dig som är ofrivilligt arbetslös. Den ska inte vara inkomstutfyllnad i företag med dålig lönsamhet, inte heller vara ett stöd för uppbyggnad av företag.

    Som regel anses en företagare vara arbetslös när det inte längre bedrivs någon verksamhet i företaget, vare sig av den sökande eller av eventuella kompanjoner. En företagare som överlåter sin verksamhet, men som arbetar kvar eller har kvar sitt inflytande i verksamheten, anses fortfarande vara företagare och därmed inte arbetslös.

    Som företagare anses du vara arbetslös vid tillfälligt uppehåll i verksamheten så snart du eller någon annan inte vidtar några åtgärder i verksamheten, eller när ditt företag vid en samlad bedömning har upphört deifinitivt.

    Vi gör en samlad bedömning av om din personliga verksamhet har upphört i företaget. För att få ersättning vid tillfälligt uppehåll i verksamheten får någon verksamhet över huvudtaget inte bedrivas i företaget, varken av dig eller någon annan.

    Om du återupptar verksamheten upphör din rätt till ersättning. Har du fått ersättning under ett tillfälligt uppehåll och därefter återupptar verksamhet kan ersättning inte beviljas igen inom fem år från det att verksamheten återupptogs.

    För att kunna ha rätt till ersättning inom fem år krävs då att verksamheten definitivt har upphört.

    Beräkning av ersättningen

    Den genomsnittliga inkomsten för den som varit företagare baseras på inkomsten i verksamheten enligt den senaste taxeringen eller, om det är mer förmånligt, på genomsnittet av inkomsten i verksamheten under de två åren före den senaste taxeringen, om verksamheten bedrivits så lång tid.

    Om det vid ansökningstillfället inte finns någon fastställd taxering kan vi räkna fram en preliminär genomsnittlig inkomst i väntan på att taxeringen blir klar. För den som haft sitt företag i mindre än 24 månader finns, under vissa förutsättningar, möjligheten att basera ersättningen på eventuell anställning året innan företaget startades.

    Företag som extraarbete

    Om du drivit ett eget företag, exempelvis ett skogs- eller jordbruk, vid sidan av ett heltidsarbete under minst tolv månader finns det möjlighet att få företaget godkänt som ett extraarbete. Extraarbetet får dock inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsarbete.

    För att vi ska kunna pröva om ditt företag kan godkännas som ett extraarbete behöver du skicka in vissa intyg till oss. Hör gärna av dig om du har frågor kring vilka intyg just du behöver skicka in.

    Du får ett skriftligt beslut av oss när vi godkänner ditt extraarbete. I beslutet står det hur många timmar du får arbeta i ditt extraarbete. Du kan tjäna upp till 2 190 kronor per vecka utan att det påverkar din ersättning. Det som överstiger 2 190 kronor dras av från din ersättning.

    Arbetar du fler timmar än vad som står i beslutet, har du utökat ditt extraarbete. Då upphör extraarbetet att vara godkänt och du har inte längre rätt till ersättning. För att åter få rätt till ersättning måste du upphöra med verksamheten i företaget.

    Tänk på att alltid meddela oss om något förändras i ditt extraarbete så att vi kan bedöma om detta påverkar din rätt till ersättning och förhindra att du blir återbetalningsskyldig.

    Företagare på deltid kombinerat med en deltidsanställning

    Har du varit anställd på deltid och samtidigt bedrivit egen verksamhet kan du ha rätt till ersättning om du blir arbetslös från din deltidsanställning.

    Det krävs då att:

    • Du haft en anställning som omfattar minst 17 timmar per vecka och att du jämsides har arbetat i verksamheten under minst sex månader i en omfattning av högst tio timmar per vecka och
    • att din inkomst inte varit högre än tre gånger den högsta ersättningen per dag per vecka, som för närvarande är 2 280 kronor per vecka.

    Tid som du arbetar i verksamheten ska tas upp som arbetad tid på tidrapporten (kassakorten). Om verksamheten utökas under arbetslösheten anses du vara företagare och har därmed inte rätt till fortsatt ersättning.

    Dessa uppgifterbehöver vi

    Vilka uppgifter vi behöver från just dig kan variera beroende på vilken form av företag du har haft och vad som har hänt med företaget. Kontakta oss om du behöver hjälp med att ta reda på vad som gäller för dig.

  • Föräldraledighet är så kallad överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.

    Om du blir arbetslös grundas din ersättning på vad du gjort under de senaste tolv månaderna innan du blev arbetslös (kvalifikationstiden).

    Har du varit helt föräldraledig, med eller utan föräldrapenning, med barn yngre än två år är föräldraledigheten överhoppningsbar. Det är den också om du varit helt föräldraledig med föräldrapenning för barn äldre än två år.

    Månader som är överhoppningsbara räknas inte in i kavlifikationstiden om tolv månader. Det betyder att din ersättning från a-kassan grundas på det arbete du utförde tolv månader före föräldraledigheten.

    Observera att en månad med föräldraledighet på deltid inte är överhoppningsbar om du samtidigt har arbetat så mycket att månaden kan ingå i ett arbetsvillkor. I sådant fall beräknas ersättninen per dag på det utförda deltidsarbetet.

    Du kan göra uppehåll för föräldraledighet

    Om du behöver ta ut föräldrapenning under en pågående period med ersättning från a-kassan, ska du fylla i det på dina tidrapporter (kassakort). Här kan du läsa mer om hur du gör det.

    Om du är arbetslös och får ersättning från a-kassan kan du göra uppehåll i din arbetslöshet för att vara föräldraledig. Din rätt till ersättning är då vilande tills dess att du igen anmäler dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

    Du fortsätter då på den ersättningsperiod och med den ersättning per dag du hade när du påbörjade föräldraledigheten.

    Intyg från Försäkringskassan

    Vi kan i vissa fall behöva uppgifter om vilka perioder du har fått föräldrapenning från Försäkringskassan. Du ska då vända dig till dem och be om ett intyg där dessa uppgifter framgår. Har du frågor kring din föräldrapenning ska du kontakta dem.

  • De första sju ersättningsdagarna du är arbetslös kallas för karensdagar. För dessa får du ingen ersättning. 

    Varje ny ersättningsperiod inleds med sju dagars karens. Det är först efter dessa sju dagar vi börjar räkna av dagar från din ersättningsperiod.

    En karensdag är en dag som du skulle ha fått ersättning från oss på a-kassan för. Det är därför viktigt att du anmäler dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag.

  • Om du får allmän pension eller tjänstepension samtidigt som du får ersättning från oss blir din ersättning per dag lägre.

    Tänk på att alltid meddela oss om du gör pensionsuttag. Även om du tar ut pension i liten omfattning påverkar det din ersättning från oss.

    Det gäller även om du bara tar ut premiepension eller tar ut din allmänna pension för att placera den i en privat sparform.

    Uttag av privat pension, det vill säga pension som inte finansieras av en arbetsgivare, påverkar dock inte ersättningen från oss.

    Se upp om du tänker ta ut pension i förtid

    Du som är mellan 61 och 65 år och har valt, eller funderar på, att ta ut delar av din pension samtidigt som du arbetar kan hamna i kläm om du blir arbetslös.Även om du bara tar ut ett litet belopp i premiepension gör det att ersättningen från a-kassan sänks till 65 procent.

    Ersättningen sänks för alla som någon gång har ansökt om och fått pension utbetalt.

    Det hjälper tyvärr inte att återkalla pensionsuttaget i efterhand. Om du återkallar din pension gör vi ändå avdrag med det ursprungliga pensionsbeloppet.

    Tjänstepension

    Om du har rätt till tjänstepension gör vi ett avdrag på din ersättning med den summa du får i tjänstepension.

    I grundförsäkringen görs motsvarande avdrag från grundersättningen.

    Om du återkallar din pension gör vi ändå avdrag med det ursprungliga pensionsbeloppet.

    Exempel på pensionsavdrag

    Ersättningen per dag beräknas på en nivå för ersättning per dag som motsvarar 80 procent av dagsförtjänsten, högst 910 kronor per dag. Ersättningen per dag minskas sedan med 1/22 av månadspensionen.

    Om den genomsnittliga inkomsten är 1 000 kronor och tjänstepensionen är 5 500 kronor månad, blir ersättningen per dag följande efter pensionsavdrag:

    Ersättning per dag före avdrag: 1 000 kronor x 80 procent = 800 kronor

    Pension per dag: 5 500 kronor /22 dagar = 250 kronor per dag

    Ersättning per dag efter pensionsavdrag: 800 kronor - 250 kronor = 550 kronor

    Uttag av allmän pension i förtid

    Vid uttag av din allmänna pension sänks din ersättning per dag till 65 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst. Från din ersättning per dag gör vi sedan ett pensionsavdrag med 1/260 av din årspension.

    I grundförsäkringen görs motsvarande avdrag från grundersättningen.

    Om du återkallar din pension gör vi ändå avdrag med det ursprungliga pensionsbeloppet.

    Exempel på pensionsavdrag

    Ersättningen per dag beräknas på en nivå för ersättning per dag som motsvarar 65 procent av den genomsnittliga inkomsten, högst 910 kronor per dag. Ersätttningen per dag minskas sedan med 1/260 av årspensionen.

    Om den genomsnittliga inkomsten är 1 000 kronor och premiepensionen är 780 kronor per år, blir ersättningen per dag följande efter pensionsavdrag:

    Ersättning per dag före avdrag: 1 000 kronor x 65 procent = 650 kronor.

    Pension per dag: 780 kronor /260 dagar = 3 kronor per dag.

    Ersättning per dag efter pensionsavdrag: 650 kronor - 3 kronor = 647 kronor.

    Pensioner som inte påverkar din ersättning:

    • Livränta,
    • änkepension,
    • privat pensionsförsäkring,
    • omställningspension,
    • bostadstillägg,
    • arbetslivsskaderänta,
    • särskild efterlevnadspension.

    Medlemskapet upphör automatiskt vid 65 år

    Ditt medlemskapet hos oss upphör automatiskt den första i den månad du fyller 65 år. Om du fortsätter att jobba efter 65 års ålder har du ändå inte rätt att vara med i a-kassan. Om du går i pension innan du är 65 år och vill lämna a-kassan måste du själv avsluta ditt medlemskap.

    Hör av dig om du har frågor

    Du kan alltid höra av dig till oss om du har frågor kring din pension. 

  • Se till att din arbetsgivare fyller i arbetsgivarintyget fullständigt när du blir arbetslös om något av nedanstående stämmer in på dig:

    • Du har haft en lön som varit provisionsbaserad.
    • Du har haft en lön som innehållit OB-ersättning utöver grundlönen.
    • Du har haft en lön som på annat sätt varit varierande.

    Det gäller även om du har fått sjuklön utbetald jämsides med arbete.

  • En av förutsättningarna för att du ska få ersättning från oss är att du lämnar de uppgifter vi behöver för att kunna fatta ett beslut i ditt ärende. Du ska också intyga att de uppgifter du lämnat är riktiga och fullständiga.

    Utöver det ska du snarast möjligt och senast inom 14 dagar efter att du själv fick reda på förändringen, meddela oss när din situation förändras på sådant sätt att det kan påverka din ersättning.

    Det kan handla om att du får ett jobb, börjar studera, blir sjuk eller något mindre som att du blir medlem i en styrelse eller ansöker om uttag av pension.

    Vad kan hända om du inte meddelar oss förändringar?

    Om du låter bli att meddela oss förändringar eller om du lämnar felaktiga uppgifter, finns risken att fel ersättning betalas ut till dig. Det kan in sin tur leda till att du blir återbetalningsskyldig. Det kan också leda till att du riskerar att uteslutas som medlem hos oss.

    Blir du utesluten innebär det att du inte kan få ersättning förrän efter tidigast 12 månader igen, eftersom det tar 12 månader att uppfylla ett nytt medlemsvillkor. Du behöver dessutom uppfylla ett nytt arbetsvillkor innan du kan få ersättning av oss på nytt.

  • Via vår e-tjänst Mina sidor ansöker du om ersättning från a-kassan genom att fylla i en tidrapport. Tidrapporten är underlaget för utbetalning av din ersättning.

    På tidrapporten ska du fylla i dina uppgifter om arbetslöshet, sjukdom, arbete med mera för alla veckodagar, även lördag och söndag.

    Du kan inte skicka in tidrapporten innan tiden som tidrapporten gäller har passerat. Du fyller i och skickar in för en vecka i taget.

    Vi godkänner inte tidrapporter som är äldre än nio månader

    Vänta inte med att skicka in din första tidrapport eftersom den är själva ansökan om ersättningen från a-kassan. Vi kan inte fatta beslut i ditt ärende innan vi fått in den första tidrapporten. Tänk på att du alltid måste skicka in dina tidrapporter inom nio månader för att kunna få ersättning för tiden tidrapporten avser.

    Så fyller du i du din tidrapport

    • Hela tidrapporten ska vara ifylld, även lördag och söndag.
    • Du får inte skicka in din tidrapport förrän tiden som tidrapporten avser har passerat.
    • Har du varit sjuk, haft föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning är det viktigt att du fyller i det.
    • Har du varit förhindrad från att söka arbete någon dag är det viktigt att du fyller i det.
    • Om du arbetar deltid och har en anställning med fast omfattning (procent av heltid) ska du alltid fylla i den procentsats som du är anställd för att arbeta, till exempel 50 procent. Du kan fylla i från 1-100 procent. Tid som du arbetar utöver din anställning med fast omfattning fyller du i som timmar på respektive dag.
    • Har du en behovsanställning/timanställning fyller du i detta som timmar.
    • Ingår betald jourtid i din anställning ska jourtiden alltid fyllas i som arbetad tid. Även sovande jour ska redovisas. Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande för att kunna utföra en arbetsinsats om behov uppstår och anses inte vara arbetslös. All jourtid ska fyllas i men det går inte att fylla i fler än 15,5 timmar arbete på en och samma dag. Har du arbetat fler timmar fyller du i du resterande tid på en annan dag i samma vecka.
    • Om du har aktivitetsstöd från Försäkringskassan redovisar du denna/dessa som dagar då du inte kunnat arbeta.
    • Om du påbörjar arbete (heltid, deltid eller timanställning) under samma vecka som du fyller i din tidrapport är det viktigt att du ändå fyller i hela din tidrapport, även lördag och söndag. Du ska dock bara markera arbete på lördag och söndag om du faktiskt har arbetat dessa dagar. I annat fall fyller du i arbetslös dessa dagar.

    Fyll i föräldraledig

    Föräldrapenning ska redovisas på tidrapporten. Även om föräldrapenning på helgen inte påverkar din ersättningsrätt måste den ändå redovisas så att dina uppgifter hos oss och Försäkringskassan stämmer överrens. Det gäller oavsett om du tar ut föräldrapenning med sjukpenningnivå eller lägstanivå.

    Samstämmiga uppgifter

    I det fall du har ¾ sjuk- eller föräldrapenning ska du använda dig av rutorna för ½ och ¼ sjuk/föräldrapenning. Tar du ut föräldrapenning på helgen påverkar det inte din rätt till ersättning från oss, men du ska ändå fylla i föräldrapenning på tidrapporten så att din redovisning till oss stämmer med de uppgifter du lämnar till Försäkringskassan.

    Om du tar ut föräldrapenning fem vardagar per vecka räknas du som föräldraledig på heltid.

    Fyll i sjukdom

    Sjukdom ska fyllas i på din tidrapport - även på lördagar och söndagar. I det fall du har ¾ sjuk ska du använda dig av rutorna för ½ och ¼ sjuk/föräldrapenning

    Om du har en fast deltidsanställning ska du fylla i tidrapporten med fast omfattning samt de dagar som du är sjuk.

    Fyll i konstnärligt arbete

    För dig som har konstnärligt arbete gäller speciella regler när du fyller i en tidrapport. Med konstnärligt arbete menas arbete som musiker, sångare, skådespelare eller annat artistiskt arbete.

    Varje vecka du har utfört konstnärligt arbete ska du summera bruttolönen för den veckan. Den sammanlagda bruttolönen divideras med 173 och du får då fram det antal timmar som ska fyllas i för den veckan. Ett brutet tal avrundas nedåt till närmaste hela timme.

    Exempel: Under en vecka har du för två framträdanden fått 3 000 kronor i bruttogage.

    3000/173=17,34

    Du fyller i 17 timmars arbete för dessa båda framträdanden.

    Om det timtal du kommer fram till medför att det sammanlagda antalet arbetade timmar under en vecka överstiger 40, ska du föra över överskjutande antal timmar till veckan därpå.

    Om även den andra veckans sammanlagda antal timmar överstiger 40 får dessa timmar redovisas nästföljande vecka.

    Om inkomsten för en dags arbete understiger 1 384 kronor ska den faktiska arbetade tiden fyllas i.

    Redovisa jourtid

    Ingår betald jourtid i din anställning ska jourtiden alltid redovisas som arbetad tid på tidrapporten. Även sovande jour ska redovisas. Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande för att kunna utföra en arbetsinsats om behov uppstår och anses inte vara arbetslös.

    All jourtid ska fyllas i men det går inte att fylla i fler än 15,5 timmar arbete på en och samma dag. Har du arbetat fler timmar fyller du i resterande tid på en annan dag i samma vecka.

    Fyll i schemalagd arbetstid

    Vi har många medlemmar som arbetar med schemalagd arbetstid/anställning med fast omfattning. För att du som har denna typ av anställning och samtidigt får ersättning från oss ska få rätt ersättning krävs det att du fyller i dina tidrapporter på rätt sätt.

    Om du får eller har ett arbete med en fast omfattning ska du fylla i de rutor som avser procentsats. Det viktiga är att din ifyllda arbetstid är lika med den arbetstid som senare redovisas per månad på arbetsgivarintyg. Detta för att du inte ska riskera att bli återbetalningsskyldig.

    Vi kan hjälpa dig med uträkning

    Om du har en anställning där din arbetsgivare stämmer av mertid/fyllnadstid vid ett senare tillfälle och du inte har vetskap om den tiden förrän avstämningen är gjord, ska du fylla i din procentsats. När du sedan vet hur många mertidstimmar/fyllnadstimmar du får betalt för ska du meddela oss detta. Vi kan hjälpa dig att räkna ut hur du ska fylla i dessa timmar på dina tidrapporter.

    Exempel: för perioden april till juni redovisas 39 timmars mertid i juni månad. Eftersom vi inte vet när dessa timmar faktiskt är arbetade delar vi dem med antalet veckor under perioden, i det här fallet 13 veckor, vilket ger oss tre timmar per vecka. Dessa tre timmar ska då fyllas i på varje vecka under perioden april till juni. Om du däremot har en timanställning och du har något som kallas timbank, där inarbetade extratimmar fylls på, är det viktigt att du tar upp dessa timmar de dagar när du faktiskt utför dem.

    Fyll i semester

    När du är arbetslös är förutsättningen för att du ska ha rätt till ersättning från a-kassan att du vill och kan ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag innebär det att du inte har rätt till ersättning från oss för tiden du är ledig. Kryssa i dag då du inte kunnat arbeta på dina tidrapporter för de dagar som du inte står till arbetsmarknadens förfogande. Rutorna för semester är till för dem som har semester från en anställning.

    SEMESTERDAGAR ÄR ALLTID HELA DAGAR

    Om du har ett deltidsarbete har du rätt att vara ledig för semester. Det kan också vara så att du måste ta ut ledighet i semester fastän du kanske hellre skulle vilja arbeta, till exempel om arbetsplatsen stänger för semester. Semesterdagar är alltid hela dagar.

    Skulle du ta semesterledigt en enstaka dag räknas det som om du har semester hela dagen även om du i vanliga fall skulle ha arbetat mindre än åtta timmar den aktuella dagen.

    ALLA DAGAR SKA redovisas

    Vid längre semesterledighet räknas även arbetslösa dagar som semesterdagar om de ligger mellan dagar som du är semesterledig. Du som normalt får ersättning från någon eller några dagar per vecka har inte rätt till någon ersättning från a-kassan alls för vecka eller veckor där du tar ut hela veckoarbetstiden som semester.

    På dina tidrapporter ska du fylla i semester alla dagar hela semesterperioden.

    Exempel: Du som vanligtvis arbetar måndag, tisdag och fredag och tar semester dessa dagar har inte heller rätt till ersättning för onsdag och torsdag. På din tidrapport ska du kryssa semester hela veckan.

    Du som har din veckoarbetstid förlagd till fem dagar per vecka för att sedan vara arbetsfri i fem dagar har inte heller rätt till ersättning under den vecka eller de mellanliggande veckor som du har semester. Om du skulle ha arbetat vecka 28, 30 och 32 om det inte hade varit för semesterledigheten ska du kryssa semester alla dagar under veckorna 28, 29, 30, 31 och 32.


    För dig som arbetar extra samtidigt som du får ersättning från a-kassan

    Om du varit heltidsarbetslös och får ett deltidsarbete är det viktigt att du anmäler det till oss med en gång så får du veta hur arbetet påverkar ersättningen. Du styrker din anställning genom att skicka in ett anställningsbevis. Du ska också kryssa i rutan för att du påbörjat en anställning på tidrapporten.

    TIMANSTÄLLNING

    När du har du en timanställning ska du fylla i exakt det antal timmar du arbetar, dag för dag, på tidrapporten. Även arbete som du utför på kvällar och helger måste tas med. Om du arbetar ett helt dygn ska du fylla i totalt 24 arbetade timmar.

    DELTIDSARBETE

    Du som arbetar deltid med fast arbetstid och månadslön ska inte redovisa arbetet timme för timme. Du ska i stället redovisa anställningens omfattning på tidrapporten. Arbetar du till exempel 75 procent så är omfattningen av anställningen 75 procent som du ska fylla i. Om du har jobbat över eller jobbat extra ska du fylla i det som timmar utöver anställninges omfattning.

    Har du ojämnt schema och till exempel arbetar heltid en vecka och är ledig nästa vecka ska du ändå redovisa anställningens omfattning på tidrapporten varje vecka.

    TILLFÄLLIG ANSTÄLLNING PÅ HELTID

    Har du en tillfällig anställning på heltid ska du avanmäla dig på Arbetsförmedlingen och behöver då inte heller fylla i några tidrapporter. Om din tillfälliga anställning på heltid börjar mitt i en vecka ska du fylla i åtta timmar arbete från och med den veckodagen du börjar arbeta. På helgen fyller du i du arbetslös om du inte har jobbat dessa dagar. Har du jobbat så skriver du antalet timmar du arbetat. Efter första arbetsveckan behöver du inte längre fylla i några tidrapporter.

    IDEELLT ARBETE I KOMBINATION MED ARBETSLÖSHET

    Om du arbetar ideellt i en förening utan vinstintresse hindrar det inte dig från att få ersättning om du är berättigad till det. Skulle ditt engagemang hindra dig från att ta arbete ska du fylla i dag då du inte kunnat arbeta på tidrapporten vid de tillfällen det gäller. Får du ersättning för det arbete du gör ska du fylla i de timmar du arbetar som arbete.

    Uppdragstagare

    Arbetar du på uppdrag måste vi bedöma om dina uppdrag mest liknar tillfälliga anställningar eller egen verksamhet. Vad vi beslutar är av betydelse för din eventuella rätt till ersättning och hur uppdragen eventuellt ska fyllas i på tidrapporten.

  • Du har möjlighet att begära omprövning av ett beslut från oss inom två månader från det att du fick det. Då prövas ärendet på nytt av en omprövningshandläggare.

    Är du inte nöjd med beslutet du får efter en omprövan kan du göra ett överklagande till Förvaltningsrätten.

    Om du är missnöjd med vårt beslut ska du skicka din begäran om omprövning inom två månader från det att du fick beslutet. Då prövas ärendet på nytt. Du ska ange vilket beslut det gäller, vilka skäl du har till att vi ska ompröva det och vilken ändring du vill ha. Kom ihåg att uppge namn och personnummer.

    Om du anser att även omprövningsbeslutet är felaktigt kan du överklaga det.

    Överklagan till Förvaltningsrätten

    Ett överklagande av ett omprövningsbeslut görs till Förvaltningsrätten. Det ska göras skriftligen och du skickar det till oss, så skickar vi det vidare till den Förvaltningsrätt som ska handlägga det, tillsammans med övriga handlingar i ditt ärende. Det är viktigt att du undertecknar ditt överklagande.

Under din arbetslöshet

  • Om du kommer tillbaka till oss inom ett år från det att du senast fick ersättning får du fortsätta på din tidigare period. Detta förutsatt att du har dagar kvar.

    Har det gått mer än ett år sedan du senast fick ersättning utreder vi om du får fortsätta på din tidigare period eller om du måste uppfylla villkoren för en ny.

    Om du har haft ersättning för mindre än tolv månader sedan kommer du att få uppgifter som du ska göra på din personliga Att göra-lista på Mina sidor. Var noga med att slutföra de uppgifter du får.

    Observera att andra regler kan gälla om du har arbetat utomlands. Läs mer här eller kontakta oss på telefon 010-601 18 00 om detta skulle vara aktuellt för dig.

    Vad har du gjort sedan sist?

    Om du har haft ersättning för mer än 365 dagar sedan är det viktigt för oss att veta vad du har gjort sedan du hade ersättning senast.

    När man bedömer hur lång tid det var sedan du hade ersättning räknas inte så kallad överhoppningsbar tid. Exempel på överhoppningsbar tid är avslutade heltidsstudier eller månader som du kan visa att du varit helt sjuk, eller haft hel föräldrapenning.

    Månader där du har arbetat så mycket att månaden ingår i ett arbetsvillkor måste ändå ingå i kvalifikationstiden. Högst fem år kan hoppas över. Om ditt uppehåll beror på utlandsvistelse, arbete, semester eller annat som inte räknas som överhoppningsbar tid, betraktas ditt ärende som nytt hos oss. Du måste då uppfylla ett nytt arbetsvillkor för att få ersättning.

  • Klicka här för att läsa mer om hur olika typer av arbete påverkar din rätt till ersättning.

  • En aktivitetsrapport är en redovisning av vad du gjort för att få ett arbete.

    I aktivitetsrapporten, som du lämnar till Arbetsförmedlingen en gång i månaden, redovisar du till exempel arbeten du sökt, intervjuer du varit på, rekryteringsträffar du haft, samtal med studie- och yrkesvägledare du haft och utbildningar du har sökt.

    Det är Arbetsförmedlingen som bäst svarar på vad som gäller för aktivitetsrapporterna. 

  • Under en ersättningsperiod som omfattar 300 dagar kan du få ersättning parallellt med deltidsarbete under maximalt 60 veckor. 

    Regeln kallas för 60-veckorsregeln och gäller från den 15 maj 2017.

    Exempel inkommen tidrapport

    En tidrapport för vecka 18 kommer in till a-kassan vecka 20, när den nya regeln trätt i kraft. Då gäller fortfarande 75-dagarsregeln för vecka 18.

    Hur räknar vi på a-kassan av dagar från de 60 veckorna?

    Vi räknar ut hur många veckor du fått deltidsdagar. Beräkningen utgår från dina faktiska deltidsveckor oavsett hur många deltidsdagar du använt under kalenderveckan. En vecka som du arbetat och fått ersättning räknas som en deltidsvecka. Oavsett om du har arbetat en dag en vecka eller fyra dagar en vecka så räknar vi på a-kassan av den veckan som en deltidsvecka.

    Exempel ett

    Om du har fått tre deltidsdagar per vecka under tio veckor för tid före den 15 maj 2017 så räknar din a-kassa av tio veckor från de 60 veckorna för tid från och med den 15 maj 2017.

    Det innebär att du har använt 30 av dina 75 deltidsdagar och när de nya reglerna träder i kraft får du istället för 45 deltidsdagar rätt till 50 deltidsveckor (60 veckor-10 veckor = 50 veckor).

    Exempel två

    Om du har fått fyra deltidsdagar per vecka under 19 veckor för tid före den 15 maj 2017 så räknar din a-kassa av 19 veckor från de 60 veckorna för tid från och med den 15 maj 2017.

    Det innebär att du har använt 75 av dina 75 deltidsdagar och när de nya reglerna träder i kraft får du istället för 0 deltidsdagar rätt till 41 deltidsveckor (60 veckor-19 veckor = 41 veckor).

    Eftersom den gamla regeln gäller för tid fram till och med den 14 maj 2017 så kan du inte få ersättning i kombination med deltidsarbete igen förrän de nya reglerna börjar gälla. Det vill säga först från och med tidrapporter (kassakort) för tid som avser vecka 20 2017 och framåt.

    Exempel tre

    Om du har fått en deltidsdag per vecka under 60 veckor för tid före den 15 maj 2017 så räknar vi på  a-kassan av 60 veckor från de 60 deltidsveckorna från och med den 15 maj 2017.

    Det innebär att du har använt 60 av dina 75 deltidsdagar. När de nya reglerna träder i kraft har du istället för 15 deltidsdagar inte rätt till några deltidsveckor (60 veckor-60 veckor= 0 veckor).

    Det innebär att du inte kan få ersättning under veckor som du kombinerar ersättningen med deltidsarbete. Du kan dock ha rätt till ersättning under veckor då du är helt arbetslös.

    Ensamstående med barn under 18 år?

    Är du ensamstående och har egna barn under 18 år som på grund av vårdnad eller umgänge bor helt eller delvis i ditt hem? Då kan du anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin när du har använt dina 60 deltidsveckor. Arbetsförmedlingen har mer information om detta.

  • Om du säger upp dig från ditt arbete på egen begäran eller på annat sätt orsakar att du blir uppsagd, riskerar du att bli avstängd från rätten till ersättning i 45 ersättningsdagar.

    Om vi bedömer att du haft giltig anledning till att säga upp dig blir du inte avstängd. Kontakta oss gärna innan du säger upp dig så kan vi berätta mer om vad som gäller just i ditt fall.

    Giltig anledning

    För att giltig anledning ska finnas krävs starka skäl, till exempel att du inte fått ut din lön eller att arbetet varit olämpligt av hälsoskäl. Du måste ha försökt lösa problemen innan du slutade arbetet. Att sluta på egen begäran ska vara en sista utväg när allt annat har prövats.

    Mina sidor, under E-tjänster, fyller du i och skickar in uppgifter till oss så att vi kan bedöma om du haft giltig anledning att säga upp dig.

    Hälsoskäl

    Om du slutar ditt arbete på grund av hälsoskäl ska de styrkas genom ett läkarintyg. Intyget ska vara utfärdat innan anställningen upphörde och det måste framgå att läkaren anser att arbetet är olämpligt för dig.

    Möjligheterna till omplacering hos arbetsgivaren ska vara uttömda innan anställningen avslutas. Du måste visa att du framfört dina problem till arbetsgivaren så att denne kan försöka lösa dem.

    På Mina sidor, under E-tjänster, fyller du i och skickar in uppgifter till oss så att vi kan bedöma om du haft giltig anledning att säga upp dig. Bifoga även läkarintyg.

    Misskötsel

    Du kan även bli avstängd från ersättning om du blivit uppsagd på grund av att du misskött ditt arbete.

    Tredje gången

    Om du redan blivit avstängd två gånger på grund av att du har orsakat din arbetslöshet och gör det en tredje gång inom samma ersättningsperiod, upphör din rätt till ersättning. För att åter kunna få ersättning måste du uppfylla ett arbetsvillkor.

    Viktigt att skicka in tidrapporter 

    För att avstängningsdagarna ska räknas av, måste du vara anmäld på Arbetsförmedlingen och skicka in dina tidrapporter till oss.

  • För dig som är arbetssökande går det bra att resa bort och ta lediga dagar.

    När du är arbetslös är förutsättningen för att du ska ha rätt till ersättning från a-kassan att du vill och kan ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag innebär det att du inte har rätt till någon ersättning från a-kassan för tiden du är ledig.

    Därför ska du fylla i dag då du inte kunnat arbeta på dina tidrapporter (kassakort) de dagar du inte står till arbetsmarknadens förfogande.

    Är du däremot deltidsanställd ska du fylla i semester på din tidrapport.

    Återanmäl dig på Arbetsförmedlingen

    Är du borta en längre period och blir avanmäld från Arbetsförmedlingen måste du på nytt anmäla dig som arbetssökande hos dem din första arbetslösa dag. Vi måste också ha ett intyg från dig själv där du intygar att du varit på semester sedan du senast sökte ersättning.

  • Grundregeln är att du inte kan få ersättning från oss på a-kassan samtidigt som du studerar. För att kunna få ersättning krävs att dina studier är avslutade och att din avsikt är att söka och ta arbete, inte att fortsätta studera.

    Det finns dock några undantag från detta. Mer om vad som gäller angående studier och vad vi behöver för information från dig kan du läsa nedan. Hör av dig om du har några frågor.

    Avslutade studier

    För att vi ska kunna se dina studier som avslutade får du inte ha för avsikt att fortsätta med samma typ av studier. Du får inte heller ha resttentamina, uppsats eller examensarbete som du tänker arbeta med.

    Mina sidor intygar du dina studier. Du hittar formuläret under rubriken E-tjänster.

    Meddela oss om du vill studera

    Om du vill studera samtidigt som du får ersättning från oss måste du ansöka om att få göra det innan du påbörjar studierna. Detta gäller oavsett om du tänker studera i liten omfattning eller bara på kvällarna. Även svenska för invandrare (SFI) räknas som studier.

    Ansök om att få studera genom att fylla i och skicka formuläret Ansökan om att få studera under arbetslösheten som finns på Mina sidor.

    Studera med ersättning

    Det finns några undantag då du kan få ersättning från oss samtidigt som du studerar. Du måste dock ansöka och få dina studier godkända av oss innan du börjar. I följande fall kan vi godkänna att du studerar samtidigt som du får ersättning:

    Studier på deltid

    Du kan få arbetslöshetsersättning om du studerar högst 50 procent av heltid. Ditt tidigare arbete får inte ha upphört på grund av studierna och de får inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsarbete.

    Du får inte ha, eller ha haft, studiemedel för studierna. Om du tidigare deltagit i studierna vid sidan av ett arbete i minst 15 veckor kan du dock få ha studiemedel.

    Du kan få ersättning från oss på a-kassan för deltidsstudier i 20 veckor under en ersättningsperiod. Vill du studera längre upphör rätten till ersättning.

    Studier på heltid

    Du kan ha rätt till ersättning under studietiden om du har studerat på heltid vid sidan av ditt tidigare heltidsarbete i minst 15 veckor och vill fortsätta studera på heltid när du blivit arbetslös. Ditt tidigare arbete får inte ha upphört på grund av studierna och de får inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsarbete. Du får inte ha, eller ha haft, studiemedel för studierna.

    Du kan få ersättning från oss på a-kassan under heltidsstudier i 20 veckor under en ersättningsperiod. Vill du studera längre upphör rätten till ersättning.

    Orienteringskurser och omställningsaktiviteter

    Du kan få ersättning när du deltar i en kortare kurs eller annan aktivitet som syftar till att ge en orientering om olika yrken och utbildningsvägar eller att underlätta omställningen från ett arbete till ett annat.

    Kursen eller aktiviteten kan vara på heltid eller deltid. Du kan få 15 ersättningsdagar per ersättningsperiod för tid du deltar i sådan kurs/aktivitet.

  • Det är viktigt att du meddelar alla förändringar till oss som kan påverka din rätt till ersättning när du är arbetslös.

    Du ska på heder och samvete intyga att de uppgifter du lämnat är riktiga och fullständiga. Du ska också så snart som möjligt och senast 14 dagar efter att du själv fick reda på förändringen, meddela oss när din situation förändras på något sätt som kan påverka din ersättning. Det kan handla om att du får ett jobb, börjar studera, blir sjuk eller något mindre som att du blir medlem i en styrelse eller ansöker om uttag av pension.

    Om du låter bli att meddela oss förändringar eller lämnar felaktiga uppgifter, riskerar du att uteslutas som medlem. Om du utesluts som medlem kan du inte få ersättning förrän efter tidigast 12 månader igen, vilket är den tid det tar att uppfylla ett nytt medlemsvillkor. Du behöver dessutom uppfylla ett nytt arbetsvillkor innan du har möjlighet att få ersättning på nytt.

  • Arbetsförmedlingen samarbetar med oss när det gäller dig som arbetssökande. Om du inte följer den plan som du och Arbetsförmedlingen satt upp för dig kan du bli avstängd från rätten till ersättning.

    Du och Arbetsförmedlingen gör en plan

    När du är arbetssökande får du information från Arbetsförmedlingen om vad du måste göra i din kontakt med Arbetsförmedlingen för att ha rätt till ersättning från a-kassan. I stora drag handlar det om att du, tillsammans med Arbetsförmedlingen, ska göra en handlingsplan för dig och att du regelbundet ska lämna en aktivitetsrapport till dem. Du måste också söka arbeten aktivt och hålla kontakten på det sätt du och din arbetsförmedlare kommit överens om.

    Vad händer om du inte sköter ditt arbetssökande?

    1. Första gången får du en varning.
    2. Andra gången stängs du av i 1 ersättningsdag.
    3. Tredje gången stängs du av i 5 ersättningsdagar.
    4. Fjärde gången stängs du av i 10 ersättningsdagar.
    5. Femte gången förlorar du din ersättning och kan inte få ersättning igen förrän du på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor samt övriga villkor.

    Vad händer om du orsakar att din arbetslöshet förlängs?

    För att ha rätt till ersättning från oss på a-kassan får du inte själv vara orsak till att din arbetslöshet förlängs. Därför måste du:

    • Tacka ja om du erbjuds ett arbete som är lämpligt för dig.
    • Göra så gott du kan när du erbjuds anställning eller går på intervju.
    • Tacka ja om arbetsförmedlingen anvisar dig till ett arbetsmarknadspolitiskt program som du kan få aktivitetsstöd för.

    Om du själv är orsak till att du förlänger din arbetslöshet vidtas följande åtgärder:

    1. Första gången stängs du av från ersättning i 5 ersättningsdagar.
    2. Andra gången stängs du av i 10 ersättningsdagar.
    3. Tredje tredje gången stängs du av i 45 ersättningsdagar.
    4. Fjärde gången du stängs av stoppas ersättningen. Ny ersättning kan du få först när du på nytt uppfyller ett arbetsvillkor samt övriga villkor.

    Under tiden som vi utreder

    Om vi får uppgifter som innebär att vi måste utreda din rätt till ersättning kan vi tillfälligt stoppa din ersättning under utredningstiden. Under en pågående ersättningsperiod kan din ersättning stoppas om vi misstänker att det är sannolikt att du:

    • Inte står till arbetsmarknadens förfogande.
    • Har avvisat en anvisning till jobbgarantin för ungdomar.
    • Kommer att stängas av från ersättning.
    • Kommer att uteslutas som medlem eller frånkännas ersättning.

    På Arbetsförmedlingens webbplats hittar mer information: www.arbetsformedlingen.se.

    Läs även mer information under avsnittet Sanktioner.

  • Arbetsförmedlingen meddelar oss på a-kassan om det är så att du inte sköter ditt arbetssökande, tackar nej till ett erbjudet arbete eller kanske inte söker ett jobb som de anvisar dig.

    Utifrån det prövar vi sedan din rätt till fortsatt ersättning.

    Skulle du tacka nej till ett erbjudet arbete, arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller om du inte skulle söka ett arbete som Arbetsförmedlingen anvisar, eller om arbetsförmedlingen bedömer att du inte kan eller vill ta något arbete, meddelar de oss genom att lämna en underrättelse om ifrågasatt rätt till ersättning.

    När vi fått en underrättelse hämtar vi in underlag från både dig och Arbetsförmedlingen för att därefter pröva om du har rätt till fortsatt ersättning,.

    Att sköta sitt arbetssökande

    För att ha rätt till ersättning måste du sköta ditt arbetssökande. Det innebär att du måste medverka till att upprätta en individuell handlingsplan, lämna in din aktivitetsrapport varje månad, sköta dina kontakter med Arbetsförmedlingen, söka anvisade arbeten och även i övrigt söka arbete aktivt.

    Om du inte sköter ditt arbetssökande händer följande:

    1. Du får du en varning första gången.
    2. Du stängs du av i 1 (en) ersättningsdag andra gången.
    3. Du stängs du av i 5 ersättningsdagar tredje gången.
    4. Du stängs du av i 10 ersättningsdagar den fjärde gången.
    5. Du förlorar du din ersättning den femte gången och kan inte få ersättning igen förrän du på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor, och övriga villkor.

    Du får inte förlänga din arbetslöshet

    För att ha rätt till ersättning från oss får du inte själv vara orsak till att din arbetslöshet förlängs. Därför måste du:

    • Tacka ja om du erbjuds ett arbete som är lämpligt för dig.
    • Göra så gott du kan när du erbjuds anställning eller går på intervju.
    • Tacka ja om Arbetsförmedlingen anvisar dig till ett arbetsmarknadspolitiskt program som du kan få aktivitetsstöd för.

    Åtgärder om du orsakar att din arbetslöshet förlängs

    Om du själv är orsak till att du förlänger din arbetslöshet vidtas följande åtgärder:

    1. Den första gången stängs du av från ersättning i 5 ersättningsdagar.
    2. Den andra gången stängs du av i 10 ersättningsdagar.
    3. Den tredje gången stängs du av i 45 ersättningsdagar.
    4. Den fjärde gången du stängs av stoppas ersättningen och du kan inte få den igen förrän du på nytt uppfyller ett arbetsvillkor, och övriga villkor.

    Tillfälligt ersättningsstopp under utredning

    Om vi får uppgifter som innebär att vi måste utreda din rätt till ersättning kan vi tillfälligt stoppa din ersättning under utredningstiden. Under en pågående ersättningsperiod kan din ersättning stoppas om vi misstänker att det är sannolikt att du:

    • Inte står till arbetsmarknadens förfogande.
    • Har avvisat en anvisning till jobbgarantin för ungdomar.
    • Kommer att stängas av från ersättning.
    • Kommer att uteslutas som medlem eller frånkännas ersättning.

    Om du inte uppfyller grundvillkoren har du inte rätt till ersättning från a-kassan.

  • Om du har fått för mycket ersättning från oss kan du bli skyldig att betala tillbaka ersättning. Därför ska du meddela oss förändringar på en gång.

    Om något förändras i din situation under tiden du får ersättning från oss är du skyldig att meddela oss detta. Om du själv orsakat att du fått för mycket ersättning måste du återbetala den även om du inte förstått att den var felaktig.

    Om det inte är du som orsakat att du fått fel ersättning behöver du bara betala tillbaka den om du insett, eller borde ha insett, att den var felaktig.

    Betala tillbaka ersättning om du får skadestånd

    Du kan också komma att bli återbetalningsskyldig om du kommer överens med din tidigare arbetsgivare om ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön för en viss period efter att ha fått ersättning från oss. Den ersättning vi har betalat ut för samma period som du får ekonomiskt skadestånd för ska då återbetalas.

    Skuldsanering kan vara en anledning till eftergift

    I vissa fall kan vi bevilja så kallad eftergift. Det innebär att vi kan besluta att du inte behöver betala tillbaka en del av, eller hela, det belopp som vi kräver tillbaka. Vi beviljar det bara om det finns särskilda skäl för det. Ett exempel på ett särskilt skäl kan vara att du genomgår en skuldsanering.

  • Alla våra utbetalningar går via Swedbanks utbetalningssystem (SUS). Vi på a-kassan hanterar inga kontonummer. Du kan själv anmäla vilket konto du vill att utbetalningen ska gå till. Det gör du på Swedbanks webbplats.

    Om du har ett konto hos Swedbank eller om du tidigare har begärt överföring från Swedbank till annan bank, kommer din ersättning att sättas in där första gången du får en utbetalning från oss. Finns inget konto kommer din första utbetalning på en utbetalningsavi som skickas hem till dig.

    Ändra konto själv 

    Längst ner på utbetalningsspecifikationen kan du se vilket konto pengarna kommer att sättas in på, eller om de kommer att betalas via en avi (avin kommer i ett separat brev). Om du får utbetalningen på en avi och vill att pengarna ska sättas in på ett konto ska du kontakta ditt närmaste Swedbankkontor och meddela detta.

    Om utbetalningen går till ett konto hos Swedbank som du vill ändra, kan du göra det själv på swedbank.se/kontoregister.

    Du kan också kontakta närmaste Swedbankkontor för att få hjälp med det.

    Utbetalning på torsdagar

    När du får din ersättning beror på när vi får din tidrapport (kassakort). Generellt gäller att ersättning för tidrapport som har kommit in till oss senast måndag utbetalas redan på torsdagen samma vecka. Detta förändras i veckor som innehåller röda dagar.

    Du som tidrapporterar på papperskort får vänta på din utbetalning till nästkommande torsdag på grund av postgången.

    Fotograf: Cecilia Lundqvist

  • Utbetalning sker normalt på helgfri torsdag. Detta förändras i veckor som innehåller röda dagar.

    Månad Utbetalningsdagar
    2017  
    November 2, 9, 16, 23, 30
    December 7, 14, 21, 29 (fredag)
       
    2018  
    Januari 4, 11, 18, 25
    Februari 1, 8, 15, 22
    Mars  1, 8, 15, 22, 29
    April 5, 12, 19, 26
    Maj 4 (fredag), 11 (fredag), 17, 24, 31
    Juni 8 (fredag), 14, 21, 28
    Juli 5, 12, 19, 26
    Augusti 2, 9, 16, 23, 30
    September 6, 13, 20, 27
    Oktober 4, 11, 18, 25
    November 1, 8, 15, 22, 29
    December 6, 13, 20, 28 (fredag)
    2019  
    Januari 4 (fredag), 10, 17, 24, 31
    Februari 7, 14, 21, 28
    Mars 7, 14, 21, 28
    April 4, 11, 18, 25
    Maj 3 (fredag), 9, 16, 23, 31 (fredag)
    Juni 7 (fredag), 13, 20, 27
    Juli 4, 11, 18, 25
    Augusti 1, 8, 15, 22, 29
    September 5, 12, 19, 26
    Oktober 3, 10, 17, 24, 31
    November 7, 14, 21, 28
    December 5, 12, 19, 27 (fredag)
    2020  
    Januari 9, 16, 23, 30

Dina dagar håller på att ta slut

  • Om din ersättningsperiod tar slut kommer vi att utreda om du har rätt till en ny period. Då utreder vi också nivån för din ersättning per dag.

    För att du inte ska behöva sänka din ersättning per dag för mycket om du uppfyllt ditt nya arbetsvillkor på en tjänst med lägre inkomst, finns en regel för att skydda din ersättning per dag.

    När din ersättningsperiod tagit slut gör vi en nyprövning. Om du då uppfyller ett nytt arbetsvillkor kommer du att få en ny ersättningsperiod på 300 dagar.

    Vi kommer då även fastställa en ny ersättning per dag utifrån ditt nya arbetsvillkor. I de fall 80 procent av din nya genomsnittliga inkomst är mindre än 65 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst kommer din ersättning per dag att bli 65 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst.

    Regeln kan bara tillämpas två gånger i följd

    I de fall vi beslutar att ersättningen per dag ska vara 65 procent av den tidigare genomsnittliga inkomsten ska även den tidigare genomsnittliga arbetstiden kvarstå.

    Denna skyddsregel kan dock bara tillämpas två gånger i följd.

  • Om du blir utförsäkrad (när dina dagar är helt slut) och inte uppfyller villkoren för en ny ersättningsperiod kan du bli beviljad att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program. 

    Då intygar vi din ersättning per dag till Försäkringskassan som kan ge dig så kallat aktivitetsstöd.

    Nivån är då 65 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst per dag.

    Det är Arbetsförmedlingen som beviljar dig en plats och det är Försäkringskassan som betalar ut din ersättning.

Söka och få jobb utomlands

  • Du kan ha rätt att under tre månader söka arbete inom EU/EES och Schweiz med ersättning från a-kassan. Det är IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, som fattar beslut om detta. Beslutet kallas U2.

    Villkoren för att ta med ersättningen från a-kassan vid arbetssökande är att:

    • Du tänker söka arbete i annat land i EU/EES eller i Schweiz.
    • Du före din avresa ska varit helt arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den svenska Arbetsförmedlingen under minst fyra veckor efter att du blev arbetslös. IAF kan ge dispens från delar av denna period under vissa förutsättningar, till exempel om du följer med din make eller maka eller partner som ska arbeta i en annan medlemsstat. Uppgifterna ska i så fall styrkas.
    • Du har rätt till ersättning från a-kassan. Har din a-kassa inte beslutat om din rätt till ersättning från a-kassan kan IAF inte handlägga din ansökan om intyg U2.
    • Om du är avstängd från rätt till ersättning från a-kassan vid avresan, men i övrigt har ersättningsrätt, kan du ändå ha rätt till intyg U2.
    • Du har ansökt om intyg U2 innan du reser.
    • Om du tidigare har haft intyg U2 eller intyg E 303 ska du ha arbetat sedan dess för att kunna få ett nytt intyg.
    • Du ska vara medborgare i ett EU/EES-land eller i Schweiz, statslös enligt New Yorkkonventionen, flykting enligt Genèvekonventionen eller medborgare i ett land utanför EU/EES-området eller Schweiz.

    Ersättning från a-kassan under sökanderesa

    För att du ska undvika uppehåll i din ersättning är det viktigt att du anmäler dig hos arbetsförmedlingen i landet där du söker arbete inom sju dagar från den dag som du angivit som avresedag från Sverige.

    När du är på en sökanderesa med ett intyg U2 är det vi som betalar ut din ersättning från a-kassan. Därför ska du fortsätta att skicka dina tidrapporter (kassakort) till oss. Vi behöver intyg U009 från Arbetsförmedlingen i sökandelandet för att vi ska kunna betala ut din ersättning. Intyget ska styrka att du har anmält dig som arbetssökande där.

    Ersättning efter sökanderesa

    Om du återvänder till Sverige inom tre månader har du rätt att fortsätta på din tidigare ersättningsperiod. Det är viktigt att du kommer innan dessa tre månader passerat. Om du kommer för sent, kan det innebära att du inte längre har rätt till ersättning från a-kassan.

    Arbete under sökanderesa

    Om du får arbete under tiden du är borta, är huvudregeln att du är arbetslöshetsförsäkrad i det nya landet. Därmed omfattas du av arbetslandets lagstiftning när det gäller ersättning från a-kassan.

    Om du får ett arbete under tiden som du är på sökanderesa och sedan förlorar det och därför kommer tillbaka till Sverige efter att de tre månaderna du har på dig att söka arbete utomlands har passerat, förlorar du inte rätten till ersättning från a-kassan.

  • Om du har fått ett arbete utomlands är det viktigt att du tar reda på var du ska vara arbetslöshetsförsäkrad innan du börjar arbeta.

    I de allra flesta fall ska du tillhöra arbetslandets försäkring och avsluta ditt medlemskap hos oss när du börjar jobba inom EU/EES och i Schweiz.

    Regelverket som styr var du ska vara försäkrad fastställs i EU-förordningen 883/04. Regelverket gäller inte bara arbetslöshetsförsäkringen, utan hela det sociala trygghetssystemet i respektive land.

    Huvudregeln är att du ska du vara försäkrad i arbetslandet, men i vissa undantagsfall ska du vara försäkrad i Sverige fast du arbetar i ett annat medlemsland. Ett exempel på ett undantag är när din arbetsgivare skickar ut dig på arbete i ett annat land. Ta därför reda på vad som gäller just för dig innan du reser.

    Tänk också på att du inte kan vara försäkrad mot arbetslöshet i två länder samtidigt. När du börjar arbeta i ett annat EU/EES-land är det viktigt att du ser till att du från början omfattas av landets försäkring.

    Du ansöker på nytt om medlemskap hos oss om du flyttar hem till Sverige eller om anställningen upphör.

    Gränsarbetare försäkras i arbetslandet

    Du anses vara gränsarbetare om du arbetar i ett EU/EES-land men bor i ett annat och återvänder till bosättningslandet åtminstone en gång per vecka. Då ska du vara försäkrad i det land där du arbetar.

    Om du som gränsarbetare blir delvis eller periodvis arbetslös ska du söka ersättning i det land där du arbetar. Om du däremot blir helt arbetslös ska du anmäla dig hos Arbetsförmedlingen i Sverige och söka ersättning här.

    För att försäkringsperioden ska bli sammanhängande när du söker ersättning från a-kassan i Sverige måste du direkt efter att du blivit arbetslös ansöka om medlemskap i den a-kassa som har ett verksamhetsområde som motsvarar den sysselsättning som du hade i det andra landet. Du har rätt till medlemskap utan att först behöva arbeta här hemma när du anses vara en helt arbetslös gränsarbetare som är bosatt i landet.

    Oäkta gränsarbetare försäkras i arbetslandet

    Du kan räknas som en så kallad oäkta gränsarbetare när du bor i ett EU/EES-land och arbetar i ett annat, men återvänder till bosättningslandet (Sverige) mer sällan än en gång per vecka. Detta kan till exempel gälla dig som haft din familj kvar i Sverige eller dig som haft en säsongsanställning.

    Som oäkta gränsarbetare ska du, liksom gränsarbetaren, vara försäkrad mot arbetslöshet i det land du arbetar i. Men om du blir helt arbetslös kan du välja att söka arbete i bosättningslandet (Sverige) och söka medlemskap i en svensk a-kassa, eller att söka arbete i landet där du arbetat. Om du väljer det senare prövas också din rätt till ersättning där.

    För att försäkringsperioden ska bli sammanhängande när du väljer att söka ersättning från a-kassan i Sverige måste du direkt efter att du blivit arbetslös ansöka om medlemskap i den a-kassa som har ett verksamhetsområde som motsvarar den sysselsättning som du hade i det andra landet. Du har rätt till medlemskap utan att först behöva arbeta här hemma när du anses vara helt arbetslös och bosatt i landet.

    "Femårsregeln" - en nordisk överenskommelse

    Femårsregeln gäller för dig om du har varit försäkrad i Sverige tidigare. Efter det att du lämnat den svenska försäkringen ska du ha arbetat i ett annat nordiskt land. Du måste komma tillbaka till Sverige från ett nordiskt land inom fem år. Vill du bli medlem hos oss igen måste du ansöka om medlemskap inom åtta veckor från det att du lämnade det andra nordiska landets försäkring.

    Försäkring i Sverige eller utomlands?

    I de flesta länder inom EU blir du automatiskt arbetslöshetsförsäkrad när du börjar arbeta. I till exempel Danmark är det annorlunda. Där måste du själv ansluta dig till en a-kassa. Se till att bli arbetslöshetsförsäkrad från första arbetsdagen för att vara obrutet arbetslöshetsförsäkrad under tiden du arbetar utomlands.

    Utsänd av svensk arbetsgivare

    Om du är utsänd av en svensk arbetsgivare ska du kontakta Försäkringskassan för att göra ett så kallat lagval. Om du ska arbeta i ett annat medlemsland men vara försäkrad i Sverige fortsätter du att vara medlem hos oss. Du behöver intyg A1 eller E101 från Försäkringskassan för att vara säker på att du ska omfattas av svensk försäkring under tiden du arbetar utomlands. Intyget skickar du in till oss på a-kassan. Att det är Försäkringskassan du ska vända dig till beror på att beslut om vilket lands försäkring som gäller inte bara berör arbetslöshetsförsäkring, utan hela det svenska trygghetssystemet. I Sverige är det Försäkringskassan som är så kallad behörig institution att fatta beslut om undantag från huvudregeln.

    Inte utsänd av svensk arbetsgivare

    Om du jobbar i annat EU/EES-land men inte är utsänd av en svensk arbetsgivare behöver du ett intyg från a-kassan i det land där du arbetar. Detta intyg skickar du till oss på a-kassan när du kommer tillbaka till Sverige.

    Obruten försäkring

    För att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning i Sverige ska du ha varit arbetslöshetsförsäkrad i minst tolv månader utan avbrott. Under vissa förutsättningar har du rätt att lägga samman perioder som du har arbetat och varit arbetslöshetsförsäkrad i andra länder inom EU/EES (eller Schweiz) med månader som du varit medlem hos oss. För att vara obrutet försäkrad bör du därför se till att kvarstå som medlem månaden ut i den månad som du påbörjar ditt arbete i den andra medlemsstaten, förutsatt att du inte börjar arbeta den första i en kalendermånad.

    Normala villkor när du är hemma igen

    Om du inte har något arbete som väntar på dig när du kommer hem efter att ha jobbat i ett annat EU/EES-land eller Schweiz och du behöver ansöka om arbetslöshetsersättning gäller normala villkor för dig. För att ha rätt tillinkomstrelaterad ersättning måste du uppfylla både ett medlemsvillkor och ett arbetsvillkor.

    Om du arbetat i Norge

    Om du just avslutat arbete i Norge behöver du ansöka om intyget U1 från Norska myndigheten NAV. Information om vilka regler som gäller kan du läsa på www.nav.no

    Mer information kan du också få genom Grensetjänstens på www.grensetjansten.com

    Kontakta oss

    Tveka inte att kontakta oss när du planerar att åka utomlands eller när du är på väg tillbaka, för att få reda på vad som gäller i just ditt fall. Vår EU/EES grupp når du direkt via e-post eu.a-kassan@byggnads.se eller på telefon 010 - 601 18 00.

    Läs mer information för dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz här.

  • Genom EU-förordningarna får du som flyttar mellan länderna eller som bor och arbetar i skilda länder ett skydd om du blir arbetslös.

    Sedan den 1 maj 2010 gäller en EU-förordning, 883/2004 och tillämpningsförordning (987/2009), om samordning av medlemsländernas regler på det sociala området. Bestämmelserna omfattar även arbetslöshetsförsäkringen.

    Förordningen tillämpas sedan den 1 april 2012 också av Schweiz och från och med 1 juni 2012 även EES-länderna Norge, Island och Lichtenstein.

    För personer som inte är EU/EES-medborgare eller schweiziska medborgare ska de tidigare förordningarna fortfarande tillämpas.

    Genom EU-förordningarna får personer som flyttar mellan länderna, eller som bor och arbetar i skilda länder, ett skydd om de blir arbetslösa som de inte skulle ha haft om enbart nationella regler hade tillämpats.

    EU-förordningarna innehåller bland annat bestämmelser om:

    Möjligheten att söka arbete i ett annat land med ersättning från a-kassan från hemlandet. Möjligheten att åberopa kvalifikationsperioder från andra länder för rätt till ersättning.Vilket lands lag som ska tillämpas för arbetstagare som rör sig över gränserna.Gränsarbetares rätt till ersättning, till exempel att ansökan om ersättning ska lämnas in i bosättningslandet.

    För rätt till ersättning från den svenska arbetslöshetsförsäkringen krävs att en arbetssökande uppfyller villkoren prövade enligt svensk lag. EU-förordningarna omfattar både inkomstbortfallsförsäkringen och grundförsäkringen.

  • Det finns vissa undantag från huvudregeln att du ska vara arbetslöshetsförsäkrad i arbetslandet. Det är Försäkringskassan som fattar beslut om undantag.

    Huvudregeln är att du ska vara arbetslöshetsförsäkrad i arbetslandet. Trots det finns det undantag från regeln, till exempel om du arbetar som utsänd eller om du arbetar i flera länder.

    Utsänd

    Att arbeta som utsänd innebär att du under en given tidsperiod får ett uppdrag i ett annat land inom EU/EES eller Schweiz för ett svenskt företags räkning. Tiden du arbetar utomlands jämställs med arbetad tid i Sverige och därför ska du inte avsluta ditt medlemskap hos oss, utan kvarstå som medlem under tiden du jobbar utomlands. För att bekräfta att du varit utsänd behöver du beslut/intyg A1 från Försäkringskassan.

    Inte utsänd

    Om du jobbar i annat EU/EES-land men inte är utsänd av en svensk arbetsgivare behöver du ett intyg från a-kassan i det land där du arbetar. Detta intyg skickar du till oss på a-kassan när du kommer tillbaka till Sverige.

    Arbete i flera länder

    Normalt sett ska du vara arbetslöshetsförsäkrad i en medlemsstat i taget. Om du arbetar i flera länder kan du behöva ett beslut från Försäkringskassan där de beslutar om vilket lands försäkring du ska tillhöra. Det beslutet/intyget heter A1.

Fylla i tidrapporter (kassakort)

  • Mina sidor ansöker du om arbetslöshetsersättning genom att fylla i och signera (och därmed skicka in) en tidrapport (ett kassakort).

    På tidrapporten ska du fylla i dina uppgifter om arbetslöshet, sjukdom, arbete med mera för alla veckodagar, även lördag och söndag.

    Du rapporterar för en vecka i taget

    På Mina sidor rapporterar du din tid för en vecka i taget. När du har signerat den går den iväg för utbetalning. Om du har fyllt i din tidrapport på måndagen kan du få din ersättning redan på torsdag samma vecka. Det gäller för dig som har en beviljad ersättningsperiod och som fyller i dina tidrapporter på Mina sidor.

    Vänta inte med att skicka in den första rapporten

    Vänta inte med att skicka in din första tidrapport eftersom det är själva ansökan om arbetslöshetsersättning. Vi kan inte fatta beslut i ditt ärende innan vi fått in den.

    Vi godkänner inte tidrapporter som är äldre än nio månader

    Tänk på att du alltid måste skicka in dina tidrapporter inom nio månader för att kunna få ersättning för tiden den avser.

  • Så fyller du i du din tidrapport:

    • Hela tidrapporten ska vara ifylld, även lördag och söndag.
    • Du får inte skicka in din tidrapport förrän tiden som rapporten avser har passerat.
    • Har du varit sjuk, haft föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning är det viktigt att du fyller i detta.
    • Har du varit förhindrad från att söka arbete någon dag är det viktigt att du fyller i detta.
    • Om du arbetar deltid och har en anställning med fast omfattning (procent av heltid) ska du alltid fylla i den procentsats som du är anställd för att arbeta, till exempel 50 procent. Du kan fylla i från 1-100 procent. Tid som du arbetar utöver din fasta anstälnings omfattning fyller du i som timmar på respektive dag.
    • Har du en behovsanställning/timanställning redovisar du detta som timmar.
    • Ingår betald jourtid i din anställning ska jourtiden alltid fyllas i som arbetad tid. Även sovande jour ska redovisas. Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande för att kunna utföra en arbetsinsats om behov uppstår och anses inte vara arbetslös. All jourtid ska fyllas i, men det går inte att fylla i fler än 15,5 timmar arbete på en och samma dag. Har du arbetat fler timmar fyller du i resterande tid på en annan dag i samma vecka.
    • Om du har aktivitetsstöd från Försäkringskassan fyller du i denna eller dessa dagar som dag eller dagar då du inte kunnat arbeta.
    • Om du påbörjar arbete (heltid, deltid eller timanställning) under samma vecka som du redovisar din tidrapport är det viktigt att du ändå fyller i hela din tidrapport, även lördag och söndag. Du ska dock bara markera arbete på lördag och söndag om du faktiskt har arbetat dessa dagar. I annat fall fyller du i arbetslös dessa dagar.
  • Föräldrapenning ska redovisas på tidrapporten.

    Även om föräldrapenning på helgen inte påverkar din rätt till ersättning måste den ändå redovisas så att dina uppgifter hos oss och Försäkringskassan stämmer överens.

    Om du behöver ta ut föräldrapenning under en pågående period med ersättning från a-kassan, ska du fylla i det på din tidrapport. Det gäller även för lördagar och söndagar och oavsett om du har föräldrapenning med sjukpenningnivå, grundnivå eller lägstanivå.

    Samstämmiga uppgifter

    I det fall du har ¾ sjuk- eller föräldrapenning ska du använda dig av rutorna för ½ och ¼ sjuk/föräldrapenning. Tar du ut föräldrapenning på helgen påverkar det inte din rätt till ersättning från oss, men du ska ändå fylla i föräldrapenning så att din redovisning till oss stämmer med de uppgifter du lämnar till Försäkringskassan.

    Om du tar ut föräldrapenning fem vardagar per vecka räknas du som föräldraledig på heltid.

  • För dig som har konstnärligt arbete gäller speciella regler när du fyller i din tidrapport.

    Med konstnärligt arbete menas arbete som musiker, sångare, skådespelare eller annat artistiskt arbete.

    Varje vecka som du har utfört konstnärligt arbete ska du summera bruttolönen för den veckan. Den sammanlagda bruttolönen divideras med 173 och du får då fram det antal timmar som ska redovisas för den veckan. Ett brutet tal avrundas nedåt till närmaste hela timme.

    Exempel: Under en vecka har du för två framträdanden fått 3 000 kronor i bruttogage.

    3000/173=17,34

    Du fyller i 17 timmars arbete för dessa båda framträdanden.

    Om det timtal du kommer fram till medför att det sammanlagda antalet arbetade timmar under en vecka överstiger 40, ska du föra över överskjutande antal timmar till veckan därpå.

    Om även den andra veckans sammanlagda antal timmar överstiger 40 får dessa timmar redovisas nästföljande vecka.

    Om inkomsten för en dags arbete understiger 1 384 kronor ska den faktiska arbetade tiden fyllas i.

  • Om betald jourtid ingår i din anställning ska jourtiden alltid fyllas i som arbetad tid på tidrapporterna. Även sovande jour ska redovisas.

    Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande för att kunna utföra en arbetsinsats om behov uppstår och anses inte vara arbetslös. All jourtid ska fyllas i på tidrapporterna.

  • Har du en anställning som som innebär schemalagd arbetstid eller fastställd omfattning och samtidigt får ersättning från oss är det viktigt att du fyller i din tidrapport på rätt sätt.

    Om du har ett arbete med en fastställd omfattning ska du fylla i de rutor som avser procentsats på din tidrapport. Det viktiga är att din redovisade tid är lika med den arbetstid som senare redovisas per månad på arbetsgivarintyg. Detta för att du inte ska riskera att bli återbetalningsskyldig.

    Vi kan hjälpa dig med uträkning

    Om du har en anställning där din arbetsgivare stämmer av mertid eller fyllnadstid vid ett senare tillfälle och du inte har vetskap om den tiden förrän avstämningen är gjord, ska du fylla i din procentsats. När du sedan vet hur många mertidstimmar eller fyllnadstimmar du får betalt för ska du meddela oss detta.

    Vi kan hjälpa dig att räkna ut hur du ska fylla i dessa timmar.

    Exempel: för perioden april till juni redovisas 39 timmars mertid i juni månad. Eftersom vi inte vet när dessa timmar faktiskt är arbetade delar vi dem med antalet veckor under perioden, i det här fallet 13 veckor, vilket ger oss tre timmar per vecka. Dessa tre timmar ska då fyllas i på varje vecka under perioden april till juni.

    Om du däremot en timanställning och du har något som kallas timbank, där inarbetade extratimmar fylls på, är det viktigt att du tar upp dessa timmar de dagar när du faktiskt utför dem.

  • För dig som är arbetssökande går det bra att resa bort och ta lediga dagar. Det redovisar du som dag då du inte kunnat arbeta på tidrapporten.

    På tidrapporten finns en ruta för semester. Den är till för dig som tar semester från en deltidsanställning.

    När du är arbetslös är förutsättningen för att du ska ha rätt till ersättning från a-kassan att du vill och kan ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag innebär det att du inte har rätt till någon ersättning från a-kassan för tiden du är ledig.

    Kryssa i dag då du inte kunnat arbeta på din tidrapport för de dagar som du inte står till arbetsmarknadens förfogande. Tidrapportens rutor för semester är till för dem som har semester från en anställning.

    Semesterdagar är alltid hela dagar

    Om du har ett deltidsarbete har du rätt att vara ledig för semester. Det kan också vara så att du måste ta ut ledighet i semester fastän du kanske hellre skulle vilja arbeta, till exempel om arbetsplatsen stänger för semester. Semesterdagar är alltid hela dagar.

    Skulle du ta semesterledigt en enstaka dag räknas det som om du har semester hela dagen även om du i vanliga fall skulle ha arbetat mindre än åtta timmar den aktuella dagen.

    Alla dagar ska redovisas på tidrapporterna

    Vid längre semesterledighet räknas även arbetslösa dagar som semesterdagar om de ligger mellan dagar som du är semesterledig.

    Du som normalt får ersättning någon eller några dagar per vecka har inte rätt till någon ersättning alls för veckor där du tar ut hela veckoarbetstiden som semester.

    På din tidrapport ska du fylla i semester alla dagar hela semesterperioden.

    Exempel: Du som vanligtvis arbetar måndag, tisdag och fredag och tar semester dessa dagar har inte heller rätt till ersättning för onsdag och torsdag. På din tidrapport ska du kryssa semester hela veckan.

    Du som har din veckoarbetstid förlagd till fem dagar per vecka för att sedan vara arbetsfri i fem dagar har inte heller rätt till ersättning under den vecka eller de mellanliggande veckor som du har semester.

    Om du skulle ha arbetat vecka 28, 30 och 32 om det inte hade varit för semesterledigheten ska du kryssa semester alla dagar under veckorna 28, 29, 30, 31 och 32.

  • Både sjukdom och föräldrapenning ska fyllas i på din tidrapport. Om du fått någon form av ersättning från Försäkringskassan behöver vi ett intyg från dem.

    Både sjukdom och föräldrapenning ska fyllas i även lördagar och söndagar och oavsett om du exempelvis får föräldrapenning med sjukpenningnivå, grundnivå eller lägstanivå.

    I det fall du har ¾ sjuk ska du använda dig av rutorna för ½ och ¼ sjuk/föräldrapenning

    Har du haft föräldrapenning, sjukpenning eller annan ersättning från Försäkringskassan (inte aktivitetsstöd) ska du skicka oss en redovisning från Försäkringskassan.

  • För dig som arbetar extra samtidigt som du får ersättning från a-kassan gäller det att redovisa arbetet korrekt.

    Om du varit heltidsarbetslös och får ett deltidsarbete är det viktigt att du anmäler det till oss med en gång så får du veta hur arbetet påverkar ersättningen. Du styrker din anställning genom att skicka in ett anställningsbevis. Du ska också kryssa i rutan för att du påbörjat en anställning på tidrapporten.

    Timanställning

    När du har du en timanställning ska du fylla i exakt det antal timmar du arbetar, dag för dag, på tidrapporten. Även arbete som du utför på kvällar och helger måste tas med.

    Deltidsarbete

    Du som arbetar deltid med fast arbetstid och månadslön ska inte redovisa arbetet timme för timme. Du ska i stället fylla i anställningens omfattning i procent på tidrapporten.

    Arbetar du till exempel 75 procent så är anställningens omfattning 75 procent som du fyller i.

    Om du har jobbat över eller jobbat extra ska du fylla i det som timmar utöver anställningens omfattning.

    Har du ojämnt schema och till exempel arbetar heltid en vecka och är ledig nästa vecka ska du ändå fylla i anställningens omfattning på tidrapporten varje vecka.

    Tillfällig anställning på heltid

    Har du en tillfällig anställning på heltid ska du avanmäla dig på Arbetsförmedlingen och behöver då inte heller fylla i någon tidrapport. Om din tillfälliga anställning på heltid börjar mitt i en vecka ska du fylla i åtta timmar arbete från och med den veckodagen du börjar arbeta.

    På helgen redovisar du arbetslös om du inte har jobbat dessa dagar. Har du jobbat så skriver du antalet timmar du arbetat. Efter första arbetsveckan behöver du inte längre fylla i några tidrapporter.

    Ideellt arbete i kombination med arbetslöshet

    Om du arbetar ideellt i en förening utan vinstintresse hindrar det inte dig från att få ersättning om du är berättigad till det. Skulle ditt engagemang hindra dig från att ta arbete ska du fylla i dag då du inte kunnat arbeta på tidrapporten vid de tillfällen det gäller. Får du ersättning för det arbete du gör ska du fylla i de timmar du arbetar som arbete.

    Uppdragstagare

    Arbetar du på uppdrag måste vi bedöma om dina uppdrag mest liknar tillfälliga anställningar eller egen verksamhet. Vad vi beslutar är av betydelse för din eventuella rätt till ersättning och hur uppdragen eventuellt ska fyllas i på tidrapporten.

Ställ en fråga till oss